Christin Ljungqvist

Nu på torsdag gästar jag Fantastisk Podd ! Jag återkommer med topic, samt lägger upp avsnittet, antingen lyssningsbart eller på länk, så får ni kolla in, om ni inte redan hittat denna fanstastiska (!) podd. Podden drivs av ett gäng författare och skribenter , och på den finns massor av härligt författarsnack om skrivandet av fantastik och SF, någonting jag fortfarande är ganska grön på, men jag hade ett och annat att säga om skrivande rent generellt så klart! Och jag nämner mina redan utgivna böcker (Kaninhjärta, Fågelbarn, Rävsång) samt pratar om mitt pågående projekt, vilket är skäl nog till att lyssna. Så: stay tuned.

... eller Att Ge Upp, för så är det: jag ger upp. Det är 7 845 ord kvar för mig att vinna NaNoWriMo i år (vilket är fullt möjligt att fixa om jag skriver som en vildhjärna idag och i morgon!). Det är också 1:a advents-helg, nyaadventsljusstaks-inköp, pyssel, städning, matlagning, Downton Abbey -avsnitt, socialt umgänge med min äkta hälft och överraskning av något slag med mina vänner (jag fyller år nästa helg), därför hinns skrivet inte riktigt med. Sedan vill jag inte, heller. Den indirekta effekten? Det är att när man (åtminstone jag) ger upp lossnar det man försöker färdigställa, och börjar flöda. Alla gånger, faktiskt, som en generell regel. Bara nu, när jag fattat detta beslut och vilar ikapp lite energi i helgen, känner jag hur skrivet börjar kittla i huden igen, och det är underbart . Dessutom är jag i slutskedet av manuset, vilket blir ytterligare en anledning för mig att ge upp. Om jag skriver en scen innan den hunnit mogna "bränner" jag den: jag måste sätta scen

Skriv, skriv, skriv! Vid dagens validering på NaNoWriMo har jag alltså fått ihop 40 032 ord (de har ett annat räkneverk än word + det jag faktiskt också skrivit idag), jag är i slagläge: det kan bli så att jag klarar nano i år, det finns en chans! Men jisses, vad det snurrar i huvudet nu. Inte minst för den supergoda men farliga vaniljkolan, som visst följde med teadventskalendern jag hämtade ut på posten idag (slutsålda för 2014, jag snubblade in min beställning för någon dag sedan!!), och som visst råkade slinka ner innan jag ens tänkt efter. För socker fungerar ju så fasligt bra ihop med min koncentrationsförmåga. Om jag verkligen vill få gjort  saker borde jag proppa i mig choklad och annat gott, i mängder. Nej, så är det alltså inte. Därför får jag avrunda lite nu, och se om jag kan klämma fram någonting mer lite senare ikväll. Det snurrar ju också för att slutet närmar sig, och alla trådar fladdrar runt, och jag försöker knyta dem samman på ett löst, ledigt och självklart s

... of the end. 14 kapitel kvar, mer eller mindre långa, ändå är detta den stora finalen, "Point of no return", "Vändpunkt 2", "Konfliktlösning", "Klimax". Stackars, stackars huvudkaraktär, och stackars alla dem hon har runt sig. Lite kort information! Dagens skrivna ord: 3 466 Totalt antal tecken: 101 524 Dagens sökning: "ryggradsdjur", "urdjur", "lödade/lödda" Känsla: trött, kaffesliten, glad! Nu blir det kvällsmat. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVFABRIK/Mitt skriv , där tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit antagen eller refuserad.

Anna på förlaget tipsade om en artikel i Svenska Dagbladet häromsistens, och ett konstaterande jag redan gjort: att steampunk, med alla sina undergenrer, börjat bli någonting brett och vida omtalat. Jag tror det ligger i luften, just en förändring, och att vi återigen börjar fantisera om en möjlig framtid för oss, då det är ganska oklart vad som kommer att hända. Lite som en katastrofstämning? Samtidigt som jag gillar ovissheten , eftersom det är detsamma som möjligheten .

Idag gick jag upp klockan 8, ska strax äta frukost och "gå till jobbet", alltså, gå ut en runda och komma tillbaka hit. Mest för känslan, men också uppvaknandet. Så får vi se om det ger mer skriv. God morgon!

Huvudkaraktären har just hittat rak kurs mot sitt mål: att avslöja sanningen om allting . Hon samlar bevis för sin teori lite varstans och balanserar verkligen, precis som jag, vad gäller vilka hon kan lita på, vilka som vet vad, vilka som förstått hur mycket på egen hand, om och när hon råkat säga ledande saker. Jag skriver som bäst på morgonen, innan frukost, samtidigt som jag märker att det sliter, särskilt att skjuta på maten till någon gång mitt på dagen (rekommenderas inte!). Dock fick jag denna dag ryckt upp mig och klivit ut på promenad! NaNoWriMo 2014 blir det ingen vinst på, för mig. Det går helt enkelt fasligt trögt, detta. Eller ja. Eller, jo ... och den största skillnaden är genren. När jag skriver om vår värld, med inslag av spökligheter ( Kaninhjärta , Fågelbarn , Rävsång ), behöver jag inte hålla så mycket i huvudet, eftersom jag lever här och vet, för det mesta, hur det fungerar. Men i min framtidsversion, där allting för det mesta förändrats, behöver jag komma

... och dess soundtrack. Synd att de inte låtit filmen heta vad den ska: REVOLT. Gillar dessa filmer väldigt.

... bakom pianot, en lika ung, vacker kvinna vid cellon, två lovande virtuoser från samma del av stan med starkt laddade blickar farande mellan sig (raseri, kärlek, sorg, saknad, längtan, hopp), and there you have it. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVFABRIK/Mitt skriv , där tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit antagen eller refuserad.

... eller Författare som sjunger, uppe på min instagram . Låten har verkligen satt sig på hjärnan! Jag var tvungen att leta fram texten, nynna tills jag mindes melodin, sjunga in och frikostigt dela med mig, så att vi ALLA kan sjunga, TILLSAMMANS, som Katniss Everdeen.

... som jag missat: av Christine med e . Tack! Fler som tyckt till: Bokstugan Boksnack Elina Anna Johansson Litteraturkvalster ORAYA C R M Nilsson Därutöver, inte en enda tidningsrecension, trots att snart 3 månader har gått. Jag är inte van vid absolut tystnad! Jag hanterar absolut tystnad dåligt! Med BTJ's fantastiska recension ("Ljungqvist har gjort det igen, skrivit en överraskande och fascinerande bok om hur gränsen mellan livet och döden är tunn och lätt kan rivas ner - hur lögner överlever döden och att man måste ta itu med dem hur ont det än gör. Hennes porträttgalleri är exakt och ömsint beskrivet. Ett ungt Göteborg - inte bara Håkan Hellströms - skildras insiktsfullt och ösigt. Ljungqvist kan konsten att hålla sina läsare i ett fast och vänligt grepp. Till hjälp har hon sitt gnistrande språk - realistiskt och poetiskt drömskt. Rävsång är så himla bra!") trodde jag, dumt nog, att de skulle trilla in som konfetti. Jag bedrog mig visst. Skillnaden är

Manuset är totalt på 93 920 ord. Av dem är enbart 22 046 skrivna under november och NaNoWriMo .  Jag har 12 dagar på mig att dubbla dessa ord, men ärligt: det kan bli så att jag inte tar hem det i år.  Viktigast, dock, är att jag skriver bra , kondenserat och fokuserat, än att jag skriver massor av vattnigt skräp jag måste redigera om och om igen, med tre intresserade förlag redo att läsa, och allt vad det är ...  Dessutom ska jag illustrera.  Men jag är på gång, det är jag. 93 920 ord på 3 månader, 7 826 ord per vecka. 1 565 ord per dag (jag tar skrivvila under helgerna). Det är helt okej. Även om det gärna får vara mer. Saken är den att manuset inte låter sig hetsas fram, att texten är finlir (massa övervägningar och ordfunderingar, då huvudkaraktären berättar i jagform och uttrycker sig lite ålderdomligt trots att hon är 16 år), att jag måste pressa fram den, djupandas fram den. Så. Bara manuset blir skitbra, bara det blir antaget, får det ta resten av året.   

Vem av alla smygsteampunkare där ute vill INTE ha denna ring? Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVFABRIK/Mitt skriv , där tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit antagen eller refuserad.

... står det idag i almanackan, vilket innebär: Akademibokhandeln Järntorget kl. 10-18. Då arbetar jag, kom förbi om ni är i närheten och vill hälsa eller ha någon av mina böcker signerade! Ska bli skönt att få lite inputs, och låta storyn vila en dag. Det brukar alltid lossna någonting då, att jag ser vad som behövs göras och var jag kanske har gått fel. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVFABRIK/Mitt skriv , där tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit antagen eller refuserad.

... är att man, eller åtminstone jag, i sinom tid upplever ett slags balansgång jag ibland hanterar, ibland inte. Och de dagar då jag inte hanterar balansen, och det tippar över, känner jag mig ganska tömd. Skrivet är en underbar syssla när det går bra och en parasit de dagar jag är trött, mao. Dagarna jag är trött vill jag istället bara läsa, eller spela Guild Wars . Alltså är det vad jag gör nu. Ändå, 2300 ord cirka. Det är bra! Möjligen räcker det inte som dagsprestation för att klara NaNoWriMo detta år, men det är bra när det är en seg, mörk dag då rätt mycket känns svårt. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVFABRIK/Mitt skriv , där tredje och avslutande delen hamnar när jag antin

Klicka på bilderna för läsligare format! Texten läses bäst på de två sista.

... finska förnamn (både manliga och kvinnliga) samt brännskador är något jag sökt på idag, under skrivandets gång. Vad gör ni av detta? 3 542 ord skrivna idag! Vet att jag borde strunta i att räkna dem, åtminstone dagligen (det hämmar mig verkligen!), men det gör mig så glad när det strömmar till att hela livet bara känns fantastiskt! Nu kan jag ta helg med gott samvete, eller ... möjligen skriver jag lite lördag och söndag också. Även om jag borde vila. Hur som helst!  Trevlig helg på er. Och om ni skriver på någonting, som jag? Tänk verkligen på att vila, uppleva, hitta på någonting när tid finnes. Skrivet blir mer effektivt så, än att bara pressa på. Det garanterar jag. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien &qu

... och man har något slags hormonjitterbugg i kroppen? Möjligen ett minus med att vara kvinnlig författare. Å andra sidan kanske det också bidrar, när hormonerna är på topp och man fylls av alla möjliga känslor? Hur som helst. Slutet närmar sig, alltså. Jag märker det på texten, märker det på tonen, men har en del synops kvar. Alltså har jag börjat kapa vissa delar, tajta till händelsernas utveckling, och planterat sådant som pekar på plötslig tvärvändning. Nu är det "bara" att skriva. Men det går långsamt. Vad som kommer ut är koncentrerat och bra, men det går långsamt . Steampunk-inspo, and then we're off! Ja, ni vet nog vad jag behöver: PEPP ME! Hälsningar, Det Energislukande Monstret Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni k

I mitten av oktober bloggade jag om sviktande skrivande, höstdipp och hur fint det vore om Arken Spa hade något slags författarrabatt, givetvis med en glimt i ögat (vi hade planerat, under längre tid, att åka dit men som författare får man skramla ihop till sådant, alternativt försöka dra det mot Skatteverket som ett slags schablon?). Hur som helst. Någon vecka senare fick jag ett sådant där mail som jag kan tänka mig att Blondinbella och UnderbaraClara får så snart de sticker ut näsan, men som, för mig, faktiskt är första av sitt slag: Vi såg på din blogg att du tycker att vi borde ha ”författarrabatt” hos oss på Arken.  Det har vi ju inte, men för att ändå tillmötesgå dig lite tänkte vi höra om vi kan få bjuda dig på en vardag på Spa hos oss? Jag blev så, så glad! Givetvis tackade jag ja. Arken Spa  är på samma nivå som  St. Jörgens , men satsar mer på det ombonade, murriga och trärena, vilket jag faktiskt föredrar. Det japanska tänket går igen i allt, jag känner redan nu a

Jag försökte bädda in, det gick sådär, så klicka här , och hoppa fram till 2 timmar och 39 minuter. Där är jag! Och pratar NaNoWriMo, Rävsång, skrivande, GÖTEBORG, och så vidare! Och att Stefan Livh avslutar med Håkan Hellström ? Jag fick lite fnatt, där. Tittade på honom och liksom utbrast: "Åh, så väljer du HÅKAN! Just denna låt! Den tror jag att jag rentav citerar i boken och dessutom jobbar jag med en i gamla bandet Broder Daniel som liksom känner Håkan lite lätt fortfarande och ska överlämna ett exemplar, men det kände jag att jag inte hann säga, men ändå!" Stefan har rätt: till alla Håkan-fans, köp Rävsång, läs och njut! En Göteborgsromantisk bok om musik, med Håkan som ett slags mentor för det hela (han figurerar i form av inspiration och inte person), eller perfekt julklapp till tonåringen, den unga vuxna eller den vuxna som gillar ung kärlek, grabbgängsvänskap, musik av olika slag och spökligheter mitt i vardagen.

Som jag förstår läggs dagens program upp på hemsidan först i morgon, då plockar jag in länken här. Till dess kan jag säga att jag tyckte det var himla roligt, att jag är glad och tacksam som fick komma, att jag är nöjd med dagens prestation. Stefan Livh, programledaren, var himla göteborgsk och god! Nu ska här ätas gulaschsoppa, sedan tas en promenad på kyrkogården (i vanlig ordning, ni vet?). Och SEDAN ska det skrivas som bara fan, för i morgon blir det ganska lite skriv. I morgon ska vi till Arken Spa , och det är en saga i sig hur, och varför.  

... i att skriva, eller alls fokusera på någonting mentalt krävande, innan man ska prata i storradio . Nej, jag går och gör annat. Men det stör mig lite att jag inte har hunnit längre än 11 000 ord, såhär i halvlek , när jag, som ju säger sig självt, borde ligga på det dubbla. Manuset är totalt på 90 000 ord, dock, och det är väl skrytsamt och härligt. Det jag skrivit i november, och får tillgodoräkna mig, är bara 11 000. Så är det. Och nu märker jag att jag bara blajjar av nervositet så vi hörs sedan! 12:15 that is. Hej och hå!

... som möjligen blir nattsession. Snön lyser vit på taken, endast författar'n är vaken , och så vidare. Hör i morgon! Natti. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVFABRIK/Mitt skriv , där tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit antagen eller refuserad.

Akademibokhandeln, Järntorget , från 13:30-18:00. Jag är där i egenskap av butikssäljare, men signerar jättegärna böcker, särskilt Rävsång! Kom förbi om ni har tid och lust!

Idag ville mina karaktärer kyssas, tvärt emot vad som stod i synopset, eller vad som varit planerat. Och givetvis lät jag dem göra så! Även om det innebär att historien blir lite annorlunda från nu (men inte så fasligt). Jag förespråkar synopsisanvändande å det grövsta, för att böcker, för det mesta, är mastodontarbete med många olika saker att hålla reda på (och att man då gör rätt i att förarbeta, researcha och så vidare), men det är en sak att vara väl förberedd, en annan sak att skapa med känsla, och följa känslan när den tar svängar. Jag brukar säga att jag skriver medvetet i början, men att ju mer jag skriver, desto mer brusar det undermedvetna fram, sådant som funnits med hela tiden, legat dolt och latent, och som jag upptäcker bit för bit. Det är en fantastisk sak. Jag tycker om! Och för att det ska fungera måste jag vara lyhörd, känslig i hjärtat, vaken i huvudet. Vilka av dessa impulser man ska följa? De som skapar kraft och balans. Vilka av dessa impulser ska man inte fö

Där satt den! Och bara för att fira bjuds det på några få, få rader: Just som jag gav efter för min förtvivlan, och den fick mig i sitt isande grepp, kände jag mig närmast förlamad. Jag blev allt tyngre mot sätet, allt tröttare, och jag såg på varje medresenär och undrade vart de var på väg, hur svåra deras liv var när de var som allra svårast. Om de någonsin behövde fatta samma grava beslut som jag. En av mina favoritfynd, så himla likt den bild jag själv har av en framtida centralstation. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVFABRIK/Mitt skriv , där tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit antagen eller refuserad.

Jag skrev en novell för något år sedan, som hamnar någonstans i mitten av Kaninhjärta, Fågelbarn och Rävsång, fast nog närmast Rävsång. Ganska brokigt skriven, och ändå rätt fin. Dessutom går den att läsa även om man inte har läst någon av mina böcker. Novellen hittar ni här . Den kommer också ligga på länk från Fågelbarns sida. Enjoy!

... totalt, denna dag. En. Visst är det lite? Håller de denna takt kommer de aldrig få med de böcker som är bra , än mindre några uppfriskande sågningar. Och böcker är alla filmers, teatrars och övrigts källor - de om några förtjänar långa, jävla reportage. Det var mest det jag ville säga. Nu ska jag dricka morgonte och ha min innanfrukost-session.

Möjligen har NaNo en hämmande effekt på mig (jag räknar aldrig mina ord, eller för något slags statistik över mitt skrivande), för det går särdeles trögt denna vecka. Å andra sidan behöver man inte putta in ord i räknaren varje dag (en gång i veckan, eller helt strunta i det och bara köra sammanställning i slutet av november), möjligen är det så jag ska göra istället. Trögheten kan också förklaras med att stora, omvälvande insikter drabbat huvudkaraktären, och att hon, det vill säga jag, måste förhålla sig till allt detta nya. Trögheten kan därtill förklaras med att jag släpper fram på tok för många nonsenstankar om allt möjligt, just nu, och att jag inte varit ute på min dagliga promenad på tre dagar (men jag har  varit ute, räds icke!). Därför avrundar jag redan, tar på mig mössa och går ner till Järntorget, och fikan med tjejorna, istället för att åka spårvagn. 1 441 ord är ju ändå helt okej. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och

Såg att Astrids Lindgrens dagböcker från åren då Andra Världskriget pågick ska bli bok ! Detta är verkligen någonting att se fram emot, gud så intressant, jag dör! Delvis hennes unika perspektiv och röst, delvis denna period i mänsklighetens historia (som aldrig tycks bli uttjatad), delvis gamla tidningsurklipp och bilder, och så hennes kommentarer, sådant där pilligt, härligt, som i Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria. Ah. I love. Och så har jag skrivit 732 ord idag. Jag skyller på spänningen inför hemmahos-intervjun klockan 13:00, efterföljande stissighet, samt bullen jag mölade i mig. Det blir skärpning i morgon. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min "duologi" för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVF

... ord skrivna idag, vilket låter som ganska mycket, men som faktiskt är lite för att vara jag. Och för det andra brukar jag inte räkna ord, det är NaNo som får mig till det! Men sett till antal sidor, ganska tunt, och det är så klart också intressant att få veta vad jag snittar på. Något som är bra med dessa böcker, utöver det roliga i att skriva dem, är att de också, delvis, ska illustreras. Om skrivsuget dalar kan jag slå på en god P3-dokumentär, ta fram tuschpennorna och köra! Det är faktiskt fantastiskt mysigt. Okej. Nu går vi och lägger oss. Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min "duologi" för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka  här , då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under  SKRIVFABRIK/Mitt skriv , där även tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivi

... här, i morgon. Gäller att glädjas åt guldkornen i livet, som ibland blänker till.

Denna höst skulle innehålla en hel del saker för mig. Jag skulle jobba bokhandel, jag skulle jobba projekt på svärfars firma, jag skulle hålla två skrivkurser, vara iväg på minst 3 författarbesök, och så boksläpp, bokmässa, någonstans i mitten kanske skriva. Upplägget kändes kul i början, innan sista punkten gjorde sig alltmer påmind: "någonstans i mitten skriva"? Ett stipendium från Sveriges Författarfond just som sommaren skulle börja , en månads semester (med gott om tanketid), vetskapen om att Akademibokhandeln i Mölndal skulle läggas ner (eller åtminstone pausas medan ombyggnationen av centrum pågår?) så att tjänsten jag haft span på i två år tillfaller en personal därifrån istället för mig (brunhet) fick mig till att tänka om. Det jag hade som garanti var min helgtjänst (3 av 4 i månaden), min lärartjänst på Folkuniversitetet (visstid, varje tisdag, mycket kringarbete), ett visst antal författarbesök, och på grund av alltsammans knappt någon skrivtid, eller skrivro om