Christin Ljungqvist

När jag tänker påsk tänker jag inte på Jesus, precis som jag inte tänker på Jesus när jag tänker på jul. Där delar jag och Fredrik Lindström samma tankar, vi är mer av det gamla norden, innan kristnandet. Norden som sitter i jorden, som sitter i blodet och ryggen. Man firar, enligt mig, inte Jesus uppståndelse över påsken utan våren , den härliga fertiliteten, vårblotet ! Fjädrar, ägg, kaniner, bebisar och lilltutor har inget med Jesus att göra, liksom. Vi påskar för att vi ser livet återvända. Med detta sagt ska det bli fantastiskt att välkomna våren med äggletande i Vallda-trädgården, god, varm middag och skratt tillsammans med familjen. Om man inte har särskilt mycket att göra under påskdagen håller Fastighetsbyrån den första visningen av vår sommarstuga i Mellbystrand ! Fast det är ingen sommarstuga, snarare ett sommarhus, eller bara ett hus. Där kan man bo jämt, om man vill. Så pass på! Där är urtjusigt nu.

Jag älskar när vi pratar om litteraturen - särskilt den unga litteraturen! Lotta Olsson undrar om det är dags att lägga ner ungdomsboken , då hon tror den läses mest av vuxna. Jag har också haft dessa tankar och många gånger funderat på att släppa mina böcker som vuxenböcker istället. Sen svarar min coola förläggare Ada Wester på Gilla Böcker, del av Lilla Piratförlaget, sådär alldeles helrätt och jag inser att jag faktiskt håller med henne mer. Vad tycker ni? Åh, jag får rysningar av det här. Det är som att se ett berg flytta på sig - först kritiserar vi Augustpriset och nu tillsätter de en arbetsgrupp för att granska sig själva, sen uttrycker min förläggare samma slags åsikter som jag och mina fellow konstutövare, och debatten är igång . Tänk, att vi tillsammans kan skapa sån förändring! Det gör mig glad inför världens elände.

Jag hade gärna varit med! Ska jag säga er. Dock är årets värdar redan färdiga, och det känns som att "författare som berättar om sig själv" redan är gjort over a hundred times. Kvar finns Lyssnarnas Sommarvärd - man ansöker själv till detta här . Och min fråga är: om jag skulle våga mig på att söka in, vad tycker ni att jag ska prata om?

Jag vet inte hur jag tänkte när jag tänkte att 2016 skulle bli ett lugnare år. Fast det kändes å andra sidan fel redan då, i slutet av 2015, mer som en förhoppning än en reell förutsägelse. Till exempel visste jag att jag skulle bli mamma, och jag visste att jag inte skulle vilja bo kvar i vår lägenhet i Majorna, Göteborg, när barnet kommer med tanke på trappan utan hiss och katterna (vi behöver kunna släppa/slänga ut dem), och jag visste att vi skulle sälja vårt sommarhus för det hade vi redan kommit fram till, och jag anade att nåt skulle hända med Vita Tiger också. Det är rejäla grejer, alltihop. Jag får önska mig vila 2017 istället. Eller lära mig surfa på stressvågorna. Den finaste. Vi har visat lägenheten för fyra olika parter nu, till och med en dubbel visning i lördags (varför min man låg som en klubbad säl i soffan efteråt), alla tycker vårt bo är väldigt ljust, väldigt fräscht, jättefint, sen har vi ändå fått nej från tre och inget svar alls från fjärde. Det här med

En läsarfråga från Kristin som jag tänkte jag kunde ta officiellt, för att den kan vara lite spännande!  Jag tror att du tidigare skrivit att du har en agent, är agenten i så fall med när kontrakt skrivs med förlaget? Min agentur heter Brandt New Agency . Såhär presenterar de sig själva (jag småfnissar varje gång jag läser smörgåsbord  en bit ner i texten):  Brandt New Agency is based in Barcelona, but has close ties to the Scandinavian market. By finding, encouraging and cultivating literary talent, we aim to offer a literary  smörgåsbord  of the best and most innovative new fiction, non-fiction, edgy titles and literature for young people, with a focus on the exciting emerging generation of authors, especially from Scandinavia, Spain and Catalonia. Agenturen representerar mig utomlands , det vill säga på olika litteraturmässor i världen där det handlar om att sälja in rättigheter till utländska förlag. De representerar mig också i Sverige vad gäller TV, radio och film. De repr

För dem av er som följer mig på Instagram kommer nog inte särskilt mycket av detta som en överraskning, men , jag var i Stockholm från torsdagskväll till lördag dag. Jag åkte MTR Express med Kristoffer upp, han skulle jobba på båtmässan med familjeföretaget Poly och jag skulle träffa Gilla Böcker . Yes, det blir dem igen. Bäst deal, bäst människor att jobba med, särskilt spännande nu när de gått ihop med Lilla Piratförlaget .  Kristoffer och jag bodde på Comfort Hotel ett kliv från Stockholms centralstation, i ett så litet rum att man nästan stöp i säng så snart man gick innanför dörren. Det hade sin charm! Och direkt vi kom fram, runt 19-snåret, promenerade vi Vasagatan upp till Tutto Bello och käkade italiensk pasta.  Dagen efter mötte vi min svärfar och ett par av Polys säljare nere vid frukosten. Kristoffer anslöt sig till dem och jag tog mig, med oerhört stöd av appen STHLM Traveling, till Nybroplan med buss 69. Jag kom fram lite tidigt, så jag satte mig i solen

Jag trodde jag skulle vara besparad från de flesta graviditetssymtom (det funkade i vart fall med kräksandet, har inte kräkts en enda gång!!!), inte mig  tänkte jag. Och de första månaderna har jag varit ungefär som vanligt till humöret. Men nu låter det lite annorlunda. Jag har liksom noll tålamod  med det mesta och väser som en sur orm så snart nåt går emot mig eller trasslar. Och som allt trasslar! Bara för att jag blivit klumpigare. Finmotoriken sätts långsamt ur spel, jag snubblar, tappar, går in i saker och kommer med stor svårighet upp från låga höjder själv. Som tur är märker jag hurdan jag är, både under tiden lite sådär hjälplöst och efteråt, och ber om ursäkt. Mest till min stackars man. I alla fall, nåt mer som inte blivit som jag trodde var bloggandet. Som ni nog märker. Kanske behöver jag ett nytt forum? Jag har ju klurat på det där med podcast ett tag, och jag fick en bollmikrofon på stativ i julklapp av mannen, och jag har fixat ett gratisprogram för inspelning, oc

Vad skriver du? Böcker, främst för unga. Men jag har ambitioner för både äldre och yngre.  Är det inte ensamt att sitta och skriva? Nej, det är skönt. Fast bara om jag vet att jag får sällskap nån gång under dagen, som att maken kommer hem eller att jag ska träffa nån vän.  Drömmer du i bilder eller ord? Kan man drömma i ord? Jag drömmer absolut i bilder, oftast ganska narrativt.  Hur stor betydelse tror du att språket har för att vi ska kunna nå sanningen? All betydelse.  Ju rikare ordförråd desto mindre sannolikt att du tar till knytnävarna för att göra dig förstådd, desto större sannolikhet att du kan gå på djupet i en teoretisk eller filosofisk diskussion. Jag har fått mina starkaste, intellektuella upplevelser genom det lästa/skrivna eller talade/sagda ordet, med en människa som är på samma nivå som jag - jag har kommit närmast sanningen så. Finns det någon moral i ditt skrivande? Om ja, på vilket sätt? Moral är svår att undvika när jag skriver, även om jag i det län