En av årets bästa filmer

Musiken är så suggestiv, drömfrekvenserna så realistiska. Man känner verkligen igen den där känslan av att simma i sirap, att kämpa och inte komma någonvart. Och dessutom är den visuellt ljuvlig. Bra skådespel. Äh, what the heck; en av årets bästa filmer helt enkelt.

Idag står lunch med svärfar på schemat. Vi ska också hälsa på svärmor på hennes jobb, och mormor på hennes hem.
I morgon jobbar jag i bokhandeln igen.
Och jag har fortfarande inte the perfect openingline till mitt andra manus, snarare, den perfekta öppningsscenen. Så snart jag kan se Barbro kan jag köra in medias res och då kommer resten av boken. Det är lite roligt, ändå. Jag har skisser på fyra manus till nu, i samma serie. Hör ni det, alla förlag? Här har ni inte bara en one hit wonder, här har ni ett författarskap som knoppas! Massor av knoppar!