Mormors död var min början

Malin frågar på sin blogg hur började allt? När och hur? Inte bara själva skrivandet, utan att skriva en bok? En morgon vaknade du och började? Varför bestämde du dig? Och hur valde du ditt ämne/handling?

Malin svarar själv här.

Jag svarar nedan:

Mitt skrivande började tätt efter det att min mormor dog i cancer. Jag var tretton år, mormor var femtiosex. Min första genre var fantasy. Jag tyckte om att bygga upp en hel värld som jag kunde råda över, en värld där jag bestämde naturlagarna, där ont var ont, gott var gott och liv och död två sidor av samma mynt. Där den som dog inte var alltför långt borta...
När jag ser tillbaka och passar ihop bitarna förstår jag att jag skrev för att förstå. Jag skrev för att klara av sorgen. Tillsammans med min barnbomsvän, Charlotte Knutsson, skrev jag en fantasyserie för hand. Vi slutade på tolv råmanus, så råa att de inte går att använda (utan ett mastodontstort omarbete!), men de tre åren då vi var som mest flitiga (tretton till sexton år) levde vi genom vår skrift och omslöts av den.
Som sextonåring började jag gymnasiet. Där träffade jag Nathalie Pietsch. Hon gav mig numret till Inger Erlandsson och på den vägen är det; Inger blev "mitt" medium och har så varit sedan tio år tillbaka.
Skrivandet var nämligen inte bara ett sätt att förstå världen, att sätta ord på ordlösa känslor och vilja fortsätta, utan också ett sökande.
Jag sökte och jag fann, och därför skriver jag böcker om så vanliga människor som möjligt. Jag försöker ta tag i våra största rädslor, som oftast handlar om döden, eller rädslor trådade från döden (förlust, ensamhet, meninglöshet), och kryddar med filosofiska frågeställningar och övernaturliga upplevelser. Jag tycker om att ifrågasätta det vi tar förgivet, det vi tror oss veta, och letar efter skärpunkter mellan vårt vardagliga liv och vårt inre, det vi med säkerhet upplever och det diffusa.
Jag älskar att skriva. Även om jag inte blir utgiven kommer jag att skriva för min egen skull. Jag skriver för att förstå, för att veta och för att drömma. I skrivandet har jag mitt själsliga flöde, mina överjordiska upplevelser och stunder av absolut klarhet.