Dan före dopparedan

... och jag är så glad för att kunna säga, att jag vet hur jag ska gå klädd, och skodd. Två oerhört viktiga saker. Oerhört, oerhört viktiga.

Jag börjar också bli nervös, liksom fundersam. Tänk om, hur, när, vem? Och vad har jag gett mig in på? Jag vet, det kommer bli jättetrevligt, det här är typiskt mig inför alla fester jag håller i, kanske ett litet kontrollfreak inom mig. Men jag oroar mig alltid för att mina gäster inte ska ha roligt. Så se till att ha roligt nu, allihop, ja?


Tänkte se om förkylningen släppt greppet om hjärnan idag, och pröva att skriva lite. Är redan uppe i cirka 80 sidor av bok två, blev lite förvånad när jag såg det igår. Hoppsan? Och jag har en fin känsla, en god, och mer än så vågar jag inte säga. Man vill ju inte tappa sin zsa zsa zsu.