Vilken känsla!

När jag sitter här, cirka en timme efter sändningen från Kanalhuset på Lindholmen (Göteborg, Sverige, Världen), och lyssnar på mig själv, får jag en enorm känsla av belåtenhet. För jag låter ju som ett proffs. Jag KÄNDE mig inte som ett proffs (i början var jag nervös, som vanligt), men grejen är den att det ju inte HÖRS. Och det är det som räknas.
 
Klippet har dessvärre sållats bort, de verkar göra så efter ungefär en månad. Men jag vill göra det här igen. Så jag tänker ta Lena Rångeby på orden och dyka upp i samband med rävbokssläppet, be aware!
 

Kommentarer

Jag hörde dig, det lät proffsigt :-)
Christin sa…
Tack :) det är så gott att höra!
Emma sa…
Snacka om proffs! Jag gillade Kaninhjärta mycket, ser fram emot att äntligen kunna kasta mig in i Hannas berättelse. Härligt!