Utdrag ur retropunk-manus

Jag tänkte bjuda på ett rejält utdrag denna gång, observera dock att texten är rå! Och, om duologin blir antagen: detta kanske rentav stryks, vem vet? Så ta det för lite god underhållning under knappt en minut, så går jag och badar så länge.

Efter badet hoppas jag på lite mer skrivenergi. Just idag har det varit så mycket annat som kostat på, exempelvis preliminär självdeklaration och diskussion om Augustpriset på Facebook. Nej, jag behöver fokusera.
Innan dess behöver jag ett bad.

Utdrag, alldeles i början:

Jag fick hårdare puls ju längre in under bron han letade sig (som att jag var redo för vad som helst), och när han stannade utanför en av fiskebodarna (Makrill BM) visste jag att det inte var särskilt lagligt alls, detta. Jag stod halvt dold bakom en retsamt smal skorsten med magknip, hjärtklappning och kalla svettningar, och hade god lust att ropa ner till honom och samtidigt avslöja mig, det betydde mindre! Men jag hann inte komma på vad jag skulle säga. Han andades djupt ett par gånger, öppnade den rangliga dörren och försvann in.
   Jag drog av mig handskarna, föste upp färdglasögonen i pannan, knäppte på kameran, såg till att filmen var uppdragen, blixten avslagen. Så fällde jag bort linsskyddet, tryckte ögat mot sökaren och stirrade koncentrerat på dörren, sedan fönstret lite till vänster om den, som var helt svart, förmodligen förtäckt från insidan. Fingrarna darrade, och den där surheten steg i munnen. Jag längtade efter ett glas vatten, längtade efter någonting att äta, längtade tillbaka till den varma platsen under mitt dunbolster, där allting var stilla som i ett rävgryt.
   Jag visste ingenting om riktig längtan, då liknade det mest gnäll. 
En evighet senare gled dörren upp och Douglas kom ut. Jag pressade ner avtryckaren. Det hördes ett svagt rassel från kameran när fotografiet togs, och inte heller då såg han upp. Han höll hårt i rockslaget med ena handen medan han med den andra försökte få ordning på vad det än var han hade köpt på Makrill BM (med all säkerhet inte fisk, för fisk bär man inte runt på under kläderna). Jag vred långsamt, och så tyst som möjligt, fram filmrullen. Han kastade en blick åt höger, en blick åt vänster och började gå tillbaka.
   Med tanke på ljusförhållandena och rörelsen i bilden blev fotografiet oväntat bra. Man ser skylten ovanför dörren, Douglas stela ansikte och att han gömmer någonting innanför rocken. Kanske viktigaste av allt: man ser att det är han, trots färdglasögonen, skägget och mössan, som fick honom att se ut som en ryss och inte halv skotte, halv någonting annat (mamma vägrade säga vad).
Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min "duologi" för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka här, då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under SKRIVFABRIK/Mitt skriv, där även tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit refuserad eller antagen.

Kommentarer

Chriss sa…
Åhhh, blir så himla sugen på att läsa mer! Det här projektet verkar superspännande!
Christin sa…
Kul att höra! :)