Min moleskine

Kristoffer har naggat om de här moleskine-böckerna ett tag. Jag tycker de är för strama, gillar lite mer mönster och färg. Men så fick jag syn på hur vår arkitektvän Lars använde sin bok (med pluttriga små bokstäver och fina skisser), vilket gav ett autentiskt intryck av "gammal bok", i stil med Leonardo DaVincins skissböcker. Underbart inspirerande! Så jag köpte min första moleskine idag, svart, med tillhörande penna. Jag har skrivit ner de förlag som ännu inte bestämt tackat nej till vad jag kan tänkas komma på härnäst (och givetvis toppat listan med Damm förlag och Weyler förlag, my number ones) i en prydlig punktlista, sedan namnet på den lektör jag hört av mig till, och namnet på den psykolog (!) jag tänker använda mig av. Inte i privat syfte, utan för researchsyfte. Finns en del psykologer med i mitt manus och jag vill att det ska bli så bra som möjligt, så...

Nu, alldeles snart, ska jag skriva mitt första skrivdagboksinlägg i anteckningsboken. Det känns liksom så, ja, inspirerande.