Vågar jag hoppas?

Kanske. Sist refuserade N&K inom loppet av en månad (närmare bestämt på tjugotre dagar), right in my face (jag antar att vad som sägs är sant; är de inledande sidorna skit läser de inte resten av manuset). Den här gången, med Död mans grepp, har de dröjt i trettiosju dagar! Yes! She scores!

(Jag vet att jag klamrar mig fast vid vad som egentligen inte är något och att det säkert lurar en refusering runt hörnet även denna gång, men det är roligt att tänka att mitt lilla manus åtminstone skapar lite större uppmärksamhet än det förra)

Idag är jag uppe chocktidigt (rann ur sängen runt kl åtta...) för att i morgon gå upp ännu tidigare. Då ska jag in min första dag på nya brödjobbet. Det ska faktiskt bli roligt. Jag ser fram emot att träffa människor och prata med dem och sådana saker. Sedan ska det bli spännande att lära sig något nytt. Jag gillar utmaningar och att se hur snabbt jag kan lära mig, och hur bra.

Vad jag ska göra idag däremot är inte direkt spännande. Tänkte mest sitta och läsa och måla tånaglarna. Försöka förmå mig till en rejäl promenad, men är det inte lite kallt ute?