Helg!

I helgen blir det mormorskalas och i övrigt mycket vila. Kanske diska lite, och dammsuga behövs, och tvätta kläder... och vila var det ja. Längtar också efter att skriva. Längtar efter orken till att skriva. Alla kunder suger liksom energin ur mig och jag har inga ord kvar i slutet av dagarna.

I går kom jag hem från farmorskalaset och mamma och pappa med två kartonger fyllda med gamla dagböcker och brev och teckningar, sådant jag glömt men genast mindes och därmed också känslorna. Särskilt till teckningarna. Jag målade enormt mycket hästar i stil med Pegasus och enhörningar när jag var barn, och väldigt mycket sjöjungfrur, var som besatt av sagoväsen. Efter mormors död blev behovet av att skapa alternativa världar större, som om jag förstod vår bättre om jag fick sätta ihop en egen likt ett rollspel. Jag ögnade igenom högen med dagböcker, läste några rader om tiden efter mormors död, läste brev jag fått av henne, läste brev jag fått av Charlotte, och den gnagde i mig, tiden, och vad den har gjort med oss. Vem har jag blivit? Var det förlusten av mormor som förändrade mig? Var det sprickorna hon lämnade efter sig som slutligen bröt bitar ur vår familj? Var det att bli vuxen? Var det att flytta hemifrån? Var det den första kärleken? Exakt när blev jag en annan? Det gnagde och gnagde, sedan värkte det, ett hjärtesår, och i jämförelse med flickan jag var känner jag mig som ett skal.

Dessutom hade jag tjockare hår förut. Skit, också.