Ada

Jag hade satt en fot utanför brödjobbets entré när min redaktör/förläggare Ada ringde. Hon hade tagit sig från Stockholm till Göteborg och väntade nu på ett kafé i närheten. Jag gick dit, hämtade och tog med henne till kafé Vanilj, min absoluta favorit i centrum, och där satte vi oss med kaffe och godsaker och pratade kring Kaninhjärta, en särskild sorts utlandsrättighet (...), omslaget och det handgjorda typsnittet mitt namn är skrivet i och det återkommande fablertemat (det är sååå fint, nu jäklar, kittlar det till i magen), pressbilderna från förra torsdagen (vi valde ut de två vi kommer satsa på, varav den ena var den där jag har en liksom djurisk blick, det ser ut som om jag i nästa sekund bet stackars Ola, liksom :) och Bokmässan. Hon berättade om olika människors reaktioner på boken (som var oväntat positiva, men så försöker jag också ha låga förväntningar för att inte bli besviken) och peppade mig i största allmänhet (det är verkligen roligt när proffs tror på det man gör), och när vi skildes åt skulle hon träffa nära och kära i Linnéområdet, så jag fick tillfälle att glänsa lite med mina Göte-kunskaper och placerade henne på rätt spårvagn och instruerade henne i den ädla konsten att köpa färdbiljett med mobilen.

Nu är jag hemma, hög på koffein och adrenalin, och har en underbar man som lagar mat till mig. Jag säger som Charlotte i Sex and the City; "I'm so happy I'm terrified".

Denna helg blir det födelsedagsfest och svärfarsmiddag. Vad hittar ni på?