Och så ett långt

... för jag känner att jag är skyldig er det, ni kommer så trofast hit varje dag och läser, och jag lägger bara upp trista (?) länkar och inget direkt innehåll.

Så, det jag sysslar med just nu är skriver. Bok två är en brottningsmatch, helt klart, som många har sagt före mig. För ett tag sedan köpte jag en svart pärm och självhäftande sidor där jag satte in tidningsrecensioner och intervjuer och gratulationskort, och allra först, allra längst bak, sitter diplomet från en av skrivkurserna. Pärmen är symbolisk, liksom känslofylld, och att bläddra i den ger mig en djup ödesmättnad i magen. För hade jag inte lämnat den där utbildningen, hade jag inte lyssnat på magen, hade jag inte ströjobbat, hoppat på skrivkurserna, lärt mig massor, hade jag aldrig förverkligat mig själv. Nu är jag jag, på riktigt jag, hela vägen inifrån och ut, och det är okej att jag är flummig, att jag "kopplat upp" ibland, att jag dagdrömmer, för det är en del av mitt jobb nu.
Samtidigt pressar pärminnehållet mig en aning, jag får ett slags utanförperspektiv på hela grejen med mitt författarskap och Kaninhjärta, och det hissnar inombords, och jag tänker "skrev verkligen jag den där boken, och hur i helvete gjorde jag det?". Som tur är varar det där perspektivet bara korta stunder, och jag låter bli pärmen mest hela tiden, bara inte ibland.

Förlaget har semester, så därifrån är det tyst, men jag håller koll på min första flickbebis och hon har visst börjat bli stor. Recensionerna poppar upp, fler och fler, och boken omnämns i tidningar ibland, det är en seglivad liten en, kanske en seglivad liten en som lever i flera år? Jag hoppas det, och jag hoppas att Kaninhjärta också blir ljudbok. Jag är inge bra på att fiska efter röster, det känns så desperat på något sätt, men boken behöver röster för att bli ljudbok, det är läget, man måste gilla det.
Rösta här.

Utöver detta närmar sig signeringen, tiden går så snabbt! Eller så börjar jag bli gammal. Hur som, den 19e juli kl. 18-20 kommer jag och Lina Arvidsson sitta och mysa på Bokhandeln Laholm, och vi kommer signera våra fina böcker, så välkomna om ni har tid och lust och möjlighet!

Ja, så jobbar jag också, och det är inte lika roligt. Eller, det går stick i stäv med skrivandet, det är ju så, när jag skriver behöver jag massor av tid att bara sjunka ner och in, jag städar knappt, eller äter när jag ska! Och det är ganska ohållbart med ett jobb och tider att passa, det att sjunka in och sedan slitas upp igen. Böcker färgas på det sättet, påverkas. Men jag märker att bok två blir en bastant en, tjockare än den förra, mer djupgående, och den spänner över en hel uppväxt. Jag hoppas bara inte den är för hemsk?

Bröllopsplanerandet och fifflandet går bra! Jag drömde för några nätter sedan att bröllopet är i morgon och att vi inte hade fixat Kristoffers ring och att vi inte hade fixat låtlistor, och så vidare, jag vaknade med ren panik. Därför ska vi ta tag i småpillet nu, tänkte jag. Fixa låtlistor, kolla upp detta med ringen, köpa vattenfast maskara. Det är mycket att tänka på, men väldigt, väldigt roligt. Jag ser fram emot hela dagen, allt från det att vi vaknar och är jättenervösa, till dess att vi ska gå in till pianospel och hela salen är fylld av människorna vi älskar, och sedan middagen, och festen, och bröllopsvalsen vi just börjat öva på. Vi har aldrig varit med om något sådant här förut (så klart ...), och jag känner att vi växer ännu mer, liksom utvecklas.
Och tänk sen, när jag får ha på mig den där jättefina ringen ...

Så, det var ett långt ett. Och det kommer mer; ikväll ska vi käka ute med Charlotte och Magnus, och på lördag ska vi ut till Vallda. Trots att vi inte har semester än känns det faktiskt som det ändå.


Jag hoppas ni har en fin sommar, även om vädret är rätt pissigt, jag håller tummarna för sensommaren. Den kommer bli het, yes!