Fint minne

Här är jag! Nyss hemkommen efter Stockholmsresa, Gilla Böckers fantastiskt mysiga bokkväll på kafé Louie Louie, fnissig frukost med Ada och Anna idag och, väl tillbaka i Göteborg, en fika med min chef på Akademibokhandeln inför släppjippot för Fågelbarn (måndag 25 mars), en fika som blev till ett långt och gott samtal. Såhär är det: jag har världens bästa förlag, och världens bästa chef.

 

Ada Wester och Anna Danielsson Levin. De syns lite halvbra, men är hur söta som helst. Vårens och sommarens böcker presenterades. Sedan fick jag ställa mig bredvid Anna, och vi hade ett samtal om mina böcker och mitt författarskap. Jag tappade inte tråden en enda gång, vilket gör det här till mitt bästa framträdande hittills. Efteråt kom flera av de som var där fram och gav feedback, och tyckte jag hade varit både proffsig och inbjudande. Trodde jag skulle gråta. Av lättnad, alltså. Jag tycker det är så svårt att prata inför människor. Men tydligen är jag bra på det. Nu vet jag dessutom hur det känns att göra rätt.
Så, tack, alla ni som var där. Alla ni som sa så fina ord, och ville ha mina böcker signerade. Jag känner mig så glad och tacksam!

 

Med mig hem från kaféet fick jag en lite nattamat av den urgulliga personalen (tack!!). Vet ju att jag, efter varje framträdande, brukar bli glupande hungrig. Mumsade i mig hembakt bröd och goda apelsinklyftor, sedan gick jag och lade mig.

 

Idag, när jag lämnade Stockholm, kände jag mig som världens lyckligaste människa. Det var tyst på tåget, solen gnistrade i snön, magiskt.

 

Längre än såhär blir inte mitt inlägg. Jag är, som vi säger i Göteborg, som ett ursketet äpple.