Otrygg hamn

Alltså, NJA. Eller, jo. Det är en bra bok. På en skala från 1 till 5 en 3a. Som Beck-filmerna. Men Tana French har ju tappat någonting, helt klart. Till skogs var glimrande, och Faithful Place var helt jävla suverän(!!!), men hennes närmast tvångsmässiga strävan efter ett barndomstrauma blir liksom mallformat till slut. Som om hon inte kan skriva utan barndomstrauma som ankare, och det är Otrygg hamns största problem.

Otrygg hamn

Boken platsar på punkt 10. Läs en bok som har över 500 sidor, i Kaosutmaning 2.0. Badsidestext:
Kriminalinspektör Michael Kennedy, ”Scorcher”, kallas tillsammans med sin partner, gröngölingen Richie, till Broken Harbour. Det är ett villaområde uppe längs kusten utanför Dublin som byggdes mitt under högkonjunkturen, men som nu efter den ekonomiska kraschen ligger ofärdigt och halvt övergivet, en spökstad. En far och hans två barn har brutalt mördats, medan hustrun förts medvetslös och svårt skadad till sjukhus. Lösningen som Scorcher – mordrotelns stjärna – först tycker verkar enkel, med en familjefar som har förlorat allt i krisen och ser ut att ha försökt ta sitt eget och sin familjs liv, kompliceras snabbt. Inget känns rätt i familjen Spains dyrt inredda hus och spåren pekar åt flera håll.
Samtidigt slåss Scorcher med sina egna demoner. Hans syster Dina plågas av mental ohälsa och fallet väcker farliga minnen till liv av en familjetragedi från Broken Harbour där de tillbringade sin barndoms somrar – före byggboomen, då det var ett semesterparadis. De noga kontrollerade gränserna i hans liv börjar vittra sönder, och sammanblandningen av familje- och arbetsliv riskerar att bli ohanterlig …

Utöver kriminalinspektör Michael Scorcher Kennedys enerverande attityd, hade jag också övervägt att jobba med, eller helt stryka, bihistorien med hans barndom om jag vore redaktör. Visst, han kan väl ha varit vid Broken Harbour som ung. Kan ha känt igen stället. Men att även han har ett traumatiskt minne härifrån, utöver det hemska mordet på flerbarnsfamiljen, bidrar liksom inte till historien så pass att det är nödvändigt. Jag skummade åtminstone slutet, där Tana klämt in hans trauma mitt i morduppgörelsen (hallå?). Och ja, som ni hör. Scorchers syster Dina dyker upp, en välskriven karaktär, men, alltså, ändå? Jag hade fokuserat på familjen Spain, som faktiskt dör, och hur fallet trådar iväg åt alla möjliga håll. För jag blir lurad flera gånger, och det är skickligt. Likaså den noggranna dialogen, hur Tana French låter den ta tid. Karaktärerna är välskrivna, uttänkta, tydliga, trogna sig själva. Miljöerna är påtagligt närvarande, omslutande, handlingstyngda. Och storyn har det där lilla osannolika över sig, som de flesta av Tanas historier, ÄNDÅ! Jag gillar det. Slukar det. Och jag hoppas hon fortsätter. Jag hoppas hon skriver en blandning av Till Skogs och Faithful Place minus barndomstrauma nästa gång. Det kommer bli hur bra som helst. Jag väntar.

Kaosutmaningen är ursprungligen en tysk utmaning, som via How Hollow Heart and Full kom till Sverige för snart ett år sedan. Ett gäng bokbloggare skapade tillsammans en ny utmaning för år 2014, och döpte den till Kaosutmaning 2.0. Utmaningen går ut på att läsa 20 av 40 böcker enligt en förbestämd lista, som hittas här. Startdatum är 1 januari 2014 och utmaningen håller på till 31 december 2014. Böckerna du läser får endast förekomma en gång på listan.

Kommentarer