Diskussion på Facebook

... som blossade upp nån gång förra sommaren angående vikten, eller slöseriet, med skrivarkurser.

Jag tänkte säga mitt. Eftersom jag redan är igång med att säga massor som är mitt.

Enligt min mening blandades begreppen ihop. Många var de som betonade vikten med skrivarkurser, och lika många var de som tryckte på skillnaden. Att vissa skrivarkurser var bra eftersom de leddes av kapabla skrivkursledare, och innehöll skickliga skribenter, medan andra leddes av nollor.

Jag menar skrivkurserna på olika skolor i landet, som Bona Folkhögskola och Folkuniversitetet i Stockholm eller Göteborg. Som är ledda av författare som kan sitt gebit, men inte nödvändigtvis är goda pegagoger. Vilket som, den stora behållningen är ju textsamtal och kritik från skribenterna man går tillsammans med. Att överhuvudtaget få sin text läst, granskad och genomgången av en grupp som vill en väl var för mig avgörande. Utan det hade jag aldrig blivit författare. Eller, det hade tagit väldigt mycket längre tid.

Kommentarer

Mikaela sa…
jag kör allt lite baklänges och gav ut första boken (och kanske kommer även andra ut) utan att ha gått någon skrivarkurs. Men sökte för hösten en kurs på distans i kreativt skrivande från luleå, lät väldigt intressant. Så vi får se om jag kommer in. Och om jag får tid till att gå den (det beräknas komma en liten knodd här i början av september, så troligen är jag lite för optimistisk med att gå en kurs, men samtidigt, det är värt ett försök). För jag tror definitivt att mitt skrivande kan (och behövs utvecklas) och hur ska jag göra det utan kurs? Det räcker inte att bara läsa mycket och att öva, jag tror att det är nyttigt med input också..!