Många tänker semester/sommarlov = skriva, skriva, skriva! = knappast semester/sommarlov. Och jag kan förstå det. Så brukar jag tänka. Minsta möjliga fritid blir automatiskt skrivtid. Vilket betyder stress i huvudet. Vilket betyder blockering/låsning. När man stressar blir man dum. Jag menar, ledighet, om något, öppnar upp för vad som är viktigare: de långa tankarna. Därför skulle jag råda er alla, som tänker såhär, att tänka lite annorlunda. Tänka, att den förhoppningsvis långa semestern är De Långa Tankarnas Tid. Och långa tankar, det är vad som ligger till grund för hela skrivprocessen. Eller, skriv, som musik och konst, är restprodukter av människor med förmågan att tänka länge och långt kring vad de upplever, och omsätta detta till något faktiskt.
 |
| Det är liksom inte såhär att skriva på semestern. För platsen är vacker, men han missar den, för han har något "viktigare" i knäet. |
Alltså, egentligen är ju hela skrivgrejen fel. De flesta basunerar ut att vill du bli författare, lär dig skriva, men hallå? Det givna första steget vore en kurs i filosofi. Lär dig tänka långt! Lär dig trassla upp långa härvor av grubbel! Däri ligger liksom kärnan av allt skapande.
 |
| Klassisk långtänks-ställning! |
Jag säger såhär, istället: gör din research i sommar. Ge dig själv tiden att faktiskt tänka långt och stort om ditt skrivprojekt. Öppna upp huvudet för intryck, möjliga vägar, karaktärer. Förbered ditt skriv genom att ge dig ut på äventyr. Besök platser du aldrig varit på förut, möt människor du annars inte skulle möta, läs böcker! Och för anteckningar. Massor av anteckningar.
 |
| Nu börjar det likna grejer. |
En bra roman är en välgrundad roman. En bra roman har det bästa av dig, och det bästa av dig kommer inte under press. Utan tvärtom. När du är avslappnad, faktiskt släppt taget, då är du på samma gång mottaglig. Och jag vet, det är svårt som tusan att släppa taget om något man verkligen, verkligen vill. Därför är detta råd främst riktat till er som kämpat ett tag. Ni har visat att ni vill. Hårt och länge. Och som något slags magisk, universell lag brukar det komma först när man slutar kämpa. Åtminstone enligt mina erfarenheter. Åtminstone den ömmare delen av en bok, nämligen storyn.
Sedan är det så klart hårt jobb som gäller.
Vik då andra halvan av semestern, eller kanske sista veckan av fyra, åt att kickstarta ditt skriv. Och sedan, om du verkligen menar allvar, behöver du aktivt avsätta tid för ditt skrivande. Ta tjänstledigt en dag i veckan. Skriv varje söndag. Strunta i träningen. Och tvätten. Att lyckas förverkliga sin dröm är att kunna pressa på när det väl gäller. Att lyckas förverkliga sin dröm är också att tillåta sig pauser. Tänker man att man hela tiden ska prestera, särskilt när fritid plötsligt materialiserar sig, då presterar man sämre än om man presterar under vissa tidpunkter. Vi behöver vila. Vi behöver vara stilla, inuti. Så lev i sommar. Jag lovar, vi har våra skrivfilter påslagna dygnet runt, allt viktigt samlas upp där.
Kommentarer