Alla dessa dagar som kom och gick

... inte visste jag att det var NaNoWriMo. 

Jag är så nära slutet på första boken nu att jag närmast inte kan skriva, att det spritter i kroppen och knoppen, att jag kommer på mig själv att prokrastinera grovt (surfa efter ullkappa med "swing"? Läsa på Blondinbellas blog, I mean COME ON?!). 

Det är både skönt och oskönt att låta allting karaktären kämpat mot och för tippa över, för att sedan plocka upp henne på andra sidan raset. Här är hon förändrad, situationen också, och jag måste tänka om och gå försiktigt fram. Dessutom har Upplösningen precis varit i form av en tvärnit, vilket ställt till med en hel del.
Nu är jag mellan den och avtoningen, där jag ska skriva en "miniupplösning"/"cliffhanger" inför bok två. Sedan kommer en smått melankolisk, ändå lättande avtoning, och slutligen den sista punkten.
RYS på den jag tycker det är så svårt!

Jag har dock som plan att fortsätta skriva direkt på nästa bok, åtminstone början, för att föra över Avalons röst. Det kan jag ju se som en tröst, eller övergång, så att "sista punkten" blir som en i mängden, snarare. 

Nu ska den här lilla författarbaken träna pilates med Pelle. Hörs i morgon!


Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka här, då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under SKRIVFABRIK/Mitt skriv, där tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit antagen eller refuserad.