Att korrläsa ett manus
I sin helhet ser min skrivprocess ut såhär:
jag skriver klartjag printar utjag låter vila minst två veckor- jag korrläser
- jag redigerar
- jag skickar in till förlag
Med "korrläser" menar jag korrekturläser, alltså ett slags första-läsning efter det att manuset är klart och färdigvilat. Jag brukar ha pappersbunten i en gosig blå mapp (den är så mjuk, jag vet inte var jag fick den ifrån, kostar säkert 10 kronor i bokhandeln!), en röd penna (för att mina anteckningar ska synas) samt ett block intill mig, och eftersom detta är en härlig del av skrivprocessen sätter jag mig i soffan eller någon fåtölj, unnar med te och choklad, tänder ljus. Man kan säga att jag firar smått att jag är klar och äntligen kan hålla "boken" i mina händer.
Så börjar jag läsa, och minsta lilla sak jag reagerar på markerar jag på något sätt (stryker, skriver till, drar ifrån, sätter frågetecken, skriver "omf" som betyder omformulera, och så vidare), medan andra saker inte hör till texten som sådan utan mer kan handla om någonting övergripande (som att mer gestaltning behövs här eller "hade hon en blå eller grön kappa? Konsekvent!" (att en text ska vara konsekvent är viktigt!) eller "kolla upp, stämmer generatorer?"), och då punktar jag upp det i blocket intill.
Så börjar jag läsa, och minsta lilla sak jag reagerar på markerar jag på något sätt (stryker, skriver till, drar ifrån, sätter frågetecken, skriver "omf" som betyder omformulera, och så vidare), medan andra saker inte hör till texten som sådan utan mer kan handla om någonting övergripande (som att mer gestaltning behövs här eller "hade hon en blå eller grön kappa? Konsekvent!" (att en text ska vara konsekvent är viktigt!) eller "kolla upp, stämmer generatorer?"), och då punktar jag upp det i blocket intill.
Vid genomläsningen av Ava & Vita Tigern gjorde jag faktiskt också små markeringar i stil med dem min redaktör brukar, när hon stryker under och gör små hjärtan, utropstecken, eller skriver "bra" eller "åh", och det fungerade faktiskt! Varje gång jag liksom berömde mig själv för en formulering eller en slutkläm eller en scen pirrade det till i mig, och jag kunde inte annat än stämma in i mitt eget tycke ...
Författaryrket är ju ganska ensamt, man tvingas klappa sig själv på huvudet!
Hur som helst.
När korrläsningen är klar ska alla ändringar föras in i texten. Dock brukar jag ha lite större saker att ordna först, i detta manus skrev jag rentav till två korta kapitel efter korren, bara för att jag kände att jag slarvat med gestaltningen!
Men nu snubblar vi in på redigeringen, den tar vi i ett separat blogginlägg. Stay tuned!
Retropunk är ett slags hopplock av den ur scifi förgrenade genren steampunk, och retrostilen från 40- och 50-talen. Jag började skriva på min duett för unga vuxna den 21 augusti 2014. Vill ni läsa ikapp er kan ni klicka här, då dyker alla retropunk-inlägg upp. Ni kan också kika på videoserien "Boken blir till" under SKRIVFABRIK/Mitt skriv, där tredje och avslutande delen hamnar när jag antingen blivit antagen eller refuserad.
Kommentarer