Min förvärvade kunskap: följebrev
Asch, jag är inge vidare på följebrev, eller säljande texter överlag, jag bävade inför Kaninhjärtas baksidestext innan förlaget lugnade mig och sa att de fixade sådant.
I början gjorde jag samma misstag med följebrevet som jag gjorde med mina manus, det
Sedan de där klischéerna ni säkert redan vet, men som jag ändå känner ett behov av att påpeka; låt bli att
I början gjorde jag samma misstag med följebrevet som jag gjorde med mina manus, det
- var för långt
- handlade till stor del om obetydligheter, alltså sådant förlagen inte vill eller orkar veta
- hade en övergripande självgod ton
- hålla det kort
- fokusera på manuset, även när jag berättar (väldigt kort) om mig själv och varför jag skrivit just detta
- hålla en ödmjuk ton
Sedan de där klischéerna ni säkert redan vet, men som jag ändå känner ett behov av att påpeka; låt bli att
- berätta om människor som läst ditt manus och gillat, särskilt inte om dessa är din mamma, din pappa, din mormor
- citera inte tidigare lektörsutlåtanden och dylikt, det är att skriva förlagen på näsan och tala om för dem vad de ska tycka (låt dem bilda en egen uppfattning)
- spå din kommande boks framtid (den kommer revolutionera...) (berätta däremot gärna vad du har för mål med ditt manus/författarskap)
Kommentarer