Från ett stormpiskat Göteborg

Eller är det orkan? Jag är inte särskilt påläst när det gäller vad tidningarna skriver, jag är med väder som med det mesta; jag märker vad det blir. Vinden går i vart fall tvärs genom huset, den liksom pressar sig genom fönsterventilerna vare sig de är öppna eller stängda.

Idag är en morgonrocksdag! Jag travar runt här hemma i nattlinne och morgonrock och raggsockor, gör lite research för tredje manus, skriver, tittar på måsarna och duvorna när de försöker flyga i stormorkanen där ute, kikar fundersamt på papperna som kom från Skatteverket (och ser att jag ska börja betala skatt för mitt författarskap först i februari) och tänkte boka biljetter till Tinker Tailor Soldier Spy. Någon som sett den? Tror det kan vara finfin.

I dagarna tänkte jag sola solarium (jag är så blek!) inför fotograferingen, fika med brudarna, äta middag med svärfar och, som sagt, gå på bio, allt detta i väntan på nästa halva av Kaninhjärta. There's so much to be done.

Och utöver det vanliga livet, dit ju författandet faktiskt har börjat höra, planeras någonting större. Som det verkar har jag och Kristoffer satt vårt datum, så att säga, till 22 september. Om ni förstår vad jag menar? Det blir dessutom på ett slott, precis som jag alltid har önskat mig, och mamma ska följa med och leta klänning. Alla delar, både planerandet och den stundande festen, får det att ömma på alla möjliga ställen i bröstet för det är just vad vi alla behöver nu; någonting fint att ta fasta på, någonting ljust.