JCO-syndrom
Jag tror jag har fått mig en släng av JCO, ni vet? Jag spottar ur mig böcker! Tror nämligen, ehm... att jag har börjat på det tredje manuset i serien. Saken är den att det inte tar särskilt lång tid för mig att skriva första utkast på en bok, det är kringjobbet som tar tid, eller om det krävs särskild research. Vilket det inte gör nu. Inte särskild. Bara kolla lite med en vän till mig så faller det på plats.
Saken är den att jag själv, som författare, är nyfiken på vart min serie/historia ska ta vägen och tycker det är trist att behöva vänta. Så jag väntar inte.
Saken är också den att jag återigen känner samma driv som när jag skrev Kaninhjärta, som om någon står bredvid mig och hejar på...
Saken är den att jag själv, som författare, är nyfiken på vart min serie/historia ska ta vägen och tycker det är trist att behöva vänta. Så jag väntar inte.
Saken är också den att jag återigen känner samma driv som när jag skrev Kaninhjärta, som om någon står bredvid mig och hejar på...
Kommentarer
Du får gärna berätt amer om din skrivprocess och dina skrivrutiner, kanske finns det några goda vanor som man kan anamma? Själv har jag just nu lite svårt att komma igång.
Jag tycker det är så svårt när det blir dåligt, när jag skriver en halv sida, läser genom den och tycker att det känns som en högstadienovell. Att motivera sig att fortsätta då (för det blir ju bättre sen, efter omskrivningar och redigering). Men just då. Vill jag bara stänga av datorn och gå och plocka ur diskmaskinen istället.
Så att spotta ur sig manus låter ju helt fantastiskt i mina öron.
Håller med Janina, kör så det ryker.
En annan fråga när jag ändå håller på. Kommer det finnas möjlighet att få ett signerat ex av Kaninhjärta via bloggen, någon återförsäljare eller att du är på signeringsturné. Kanske du inte vet redan i det här skedet, men det finns en del ivriga fanz här ute. :D