Val

Inte som i stort däggdjur, utan som i att välja. När man redan trodde man hade valt. Tycker det är jättejobbigt.
Två saker jag måste välja:

1. fortsätta skriva bok fyra i följd om Hanna, eller, plocka upp en helt ny idé
2. stanna kvar på dagjobbet på Akademibokhandeln, trots att jag har så väldigt få dagar där, nu, och att det blir allt mindre sannolikt att jag alls får fast, eller, söka något annat litterärt kneg medan tid är

Det finns ett tredje val, också. För ungefär sju, åtta år sedan gick jag en YH-utbildning som heter Juristassistent Paralegal. Trivdes sådär i klassen (för första gången någonsin, var bland annat en tjej där som konsekvent tog stolen där jag brukade sitta, avbröt mig när jag sa något, lutade sig långt fram så jag hamnade utanför i konversationer, trots att jag sa till henne, ja, en annan historia), trivdes sådär med en av utbildningsansvariga, och det verkade osäkert om huruvida vi skulle kunna jobba på mäklarfirmor, med det vi läste in, eller om det inte var tillräckligt. Så jag avbröt mina studier och ville satsa helhjärtat på skrivandet. Vilket jag gjorde, och nu är jag här. Med stadigt skriv, ostadigt dagjobb. Och möjligheten att plocka upp studierna, igen. Som, enligt dem själva, med största sannolikhet leder till jobb.
Då måste jag välja; vill jag jobba med juridik? Eller litteratur?

Jag har kommit fram till olika lösningar (när jag går hemma såhär får jag alldeles för mycket tid till att tänka ...).

Lösning på punkt nummer 1; jag skriver båda samtidigt, alltså, jag behöver inte välja. Kruxet är då att jag ämnar skriva båda i första person, och att rösterna lätt kan blandas ihop, och att det kan bli väldigt svårt för mig. Kruxet kan också vara att Nya Idén är bättre än den gamla. Scenario:
Läsare jublar över ny bok av Christin Ljungqvist, tror det ska vara fortsättningen på Nya Idén, så är det fortsättningen på berättelsen om HANNA = BESVIKELSE.

Lösning på punkt nummer 2: stanna kvar samtidigt som jag söker andra jobb, för alternativ.

Lösning på punkt nummer 3: när jag känner efter säger magen nej, alltså, jag ska inte plugga vidare på den linjen. Snarare, ska jag alls plugga, ge mig tillbaka in i skolvärlden, ska det vara till något jag verkligen vill. Som till bibliotekarie, eller något annat kulturtantsaktigt.

Så. Några reflektioner?