Hur högt måste man skrika?

Eller ska man skrika alls? Jag tänker på det här med att lyckas synas och höras i bruset, hur svårt det faktiskt är. Och att det sällan egentligen handlar om om man har nåt bra att synas och höras med, snarare tur. Idag. Det handlar om tur, inte skicklighet, och Tur är en orättvis, illojal, retsam typ som vänder kappan lite som hen behagar. Medan det förr tycktes vara lite lättare, liksom innan telekomtiden. Då kunde man vara en liten grabb från Ingenstans med gitarr, och lyckas för att man var bra. Då kunde man ha skrivit en riktigt bra bok och lyckas, för att man var bra.
Inte för att man skrek högst och skickligast.

Det kan hända att jag är lite bitter, men det är så många som skriker idag som inte har nåt bra alls. Bara en massa skit. Nätet är fullt av skit. Och några guldkorn som blänker. Som haft tur.

Lucky bastards.

Jaja. Det var mest det här jag ville säga:

Står du läslös i sommar, helt utan bok som kan mäta sig med Harry Potter? Förtvivla icke längre! Följ istället med in i vår framtid, till ett mystiskt hotell i Göteborgs hamn, där 14 år gamla Avalon McCoy söker sanningen om en störtad svävare tillsammans med sina vänner - ett sökande som för dem alldeles för nära en hemlighet som inte bara hotar många människors säkerhet, utan som också kan ta Sverige in i ett nytt kaos. Hemliga sällskap, politiska maktspel, underjord och den gamla världen, den som vi kallar vår nutid, rostande och suckande i skogarna ... Välkommen till hotell Vita Tigern!