Christin Ljungqvist

Det ser jag som ett gott tecken. Med tanke på att han till stor del sätter ton på manus till bok tre .

Det kan man undra. Jag själv är dålig på det - jag skriver hellre. Men när jag väl hittar en bok jag gillar och bara måste läsa vidare i, det handlar väldigt mycket om mig som person. Och att utforska alla vrår av min själ. En bra bok speglar alltså läsarens omedvetna förmågor, får läsaren att upptäcka saker hos sig själv, bege sig på en inre, hissnande resa som inget annat kan göra, än läsarens egen fantasi. Man måste alltså vara nerkopplad. Fördelarna med ett läsande folk? Låter så jävla torrt. Ändå är det så jag tror att man måste tänka. Fördelarna med ett läsande folk är det uppenbara, alltså, språkförrådet berikas och vi kan ge uttryck för det vi faktiskt menar, tänker, känner, kanske på ett mer varierat sätt än "dra åt helvete", vilket i sin tur leder till att vi kan lösa ett problem. att själen utvecklas, det vill säga, man får större insikt i och förståelse för människor som är långt ifrån en själv, alltså, man utvecklar sympati, empati, man blir bredare inuti. M...

... nu, och återkommer nog nästa vecka. Men något jag lärt mig är att sådant kan ta längre tid, också. Så det bästa är att glömma bort att jag lämnat in ett manus till tredje boken och fokusera på annat. Typ, middagen ikväll, eller att boka en klipptid. Ja, ikväll kommer mor och lillebror. Sen bor lillebror hos oss över helgen. Han är inte speciellt liten, 21 år, men tycker det är kul att hälsa på. Det är så konstigt, ändå. När han var bebis var jag 9 år, och nattade honom med välling. Nu är han nästan två meter lång med rakad skalle och muskler. Och, nästa helg igen fyller jag 30 år, och ska laga middag för 18 personer. Yes, sir. Bråda dagar, massor av annat att tänka på. Någonstans emellan kommer jag nog sitta här, också, och samla på inspirationsbilder till bok fyra i stil med den här:

Minglet började kl. 16, och bibliotekarierna var väldigt duktiga på att boktipsa! Lugna, sansade. Inte ett dugg nervösa. Vid varsitt bord satt författare. Jag valde att bänka mig bakom Akademibokhandelns bord. Först ut bland författarna. Ovanligt nervös. Ja, eller taggad. Jag trivs allt gott i mitt lilla hörn av världen. Scener är skrämmande.

Jösses. Kom till jobbet igår, och där stod Björn Hellberg i entrén till lilla butiken på Frölunda Torg och hälsade mig välkommen. Han signerade i två timmar, böckerna gick som smör. Sedan, klockan 14, hade vi Mattias Kristiansson vid signeringsbordet. Vilken enormt fantastisk bok han har gjort! Jag menar, kolla bara:   Jag hälsade på både Björn och Mattias. Sen bar det av till bokminglet på biblioteket. Gick bra! Var lite nervös när jag skulle upp och prata, hade inte riktigt förberett min "pitch". Och vet ärligt talat inte vad jag fick sagt. Men jag avslutade ändå med att läsa ett stycke ur Fågelbarn, och det kändes fint. Applåder, så gick jag av scenen och nästa författare klev upp, bland annat Pål Börjesson, som skrivit den uppmärksammade boken Gallus . Det kan nog dyka upp lite bilder från bokminglet så snart jag avkrävt dem från min chef. Yes. Det var det. Jo, tänkte jag skulle börja samla på inspirationsbilder för bok fyra, också. Bara för att det är rol...

... med flera: Bokmingel på Frölundas bibliotek! Även om jag inte står omnämnd ... jag kom in som på en räkmacka, ser ni. Som vi säger i Göteborg.

... i P1 (man kan lyssna här ). Äntligen, säger jag bara. Nu kanske det kan börja hända något? Mia Gerdin, Sveriges Radios kulturredaktion, tycker att den skönlitterära klassen har problem, då både "lyrik och episka romaner" ska tävla om samma prispall. Jag bara måste utbrista: lyrik, episka romaner, deckare, skrivna av vuxna, för vuxna, är faktiskt möjliga att rent litterärt jämföra! Ja, olika slags skrifter, ja, olika slags innehåll, men, på samma NIVÅ. Med samma slags ordval. Ur samma del av SAOL. Till samma åldersgrupp. Det går att överhuvudtaget jämföra och se vem av författarna som kan sitt hantverk bäst, eftersom texten, som sådan, är likvärdig. Inte innehållet, nej, men TEXTEN. Hur kan det vara "mest naturligt" att dela upp en vuxenkategori i underkategorier, när barnböcker för 0 till 12 år och ungdomsböcker från 13 till 20 år tvingas dela samma pall som om dessa böcker hör ihop? För att inte tala om att fackböcker för barn och un...

... är inte lika bra som Den hemliga historien. I'm sorry to say. Jag är i mitten av boken Steglitsan, och ställer mig frågande till hennes val av story, varför hon tar de svängar hon tar, med så enorma textsjok? Istället för att låta huvudkaraktären smita iväg, så som jag själv förmodligen skulle ha gjort om jag var han, och just förlorat min mamma, tvingar hon in honom i situationer som jag inte håller med om. Som jag tycker är konstiga, knepiga. Och när han hittar en trygghet i en viss man skulle jag, om jag var den där pojken, rymt dit. Till varje pris som helst. Från flygplatsen, DIT. Inte satt mig på planet och följt med en farsa jag knappt känner något för, utan protester. Med farsans nya kvinna, jag skulle bara inte gjort det! Just det traumatiska i att förlora den enda förälder som faktiskt är förälder skulle göra varje barn rotlöst. Impulsivt. Och skulle pojken stannat hos mannen som blivit hans enda vän och trygghet, skulle historien ha blivit riktigt bra. Jag kan se ma...

Texten jag skrev för några veckor sedan om Augustpriset, och var det enligt mig brister, har faktiskt blivit refererad till i en tidning: Helsingborgs Dagblad . Positiva ordalag. Det känns fint.

... direkt efter middagen med kollegorna. Kom hem, tittade på manuset, insåg att jag egentligen inte hade något kvar att göra och att jag lika gärna kunde släppa taget, bara. Velat fram och tillbaka med det här manuset, precis som med Fågelbarn. Tänkt och funderat, skrivit, skrivit om. Dragit ut på det, så att detta, förmodligen, blir en höstbok istället för en vårbok. Att jag alltså släpper nytt först hösten 2014. ÄH! Nu duger det, ta mig tusan. Gilla Böcker fick Rävsång klockan 00:16 i natt. Nu är jag en fri kvinna. Som i en bubbla av ovisshet, svävande på adrenalin. Bäst av allt; jag kan börja på något nytt. Bara leka med tanken, fantisera, skissa. Roligaste biten med skrivarprocessen, tycker jag. Möjligheterna är så många och stora att det hissnar i bröstet.

... vilket framgår på ett bitskt och härligt sätt i Nanna Johanssons inlägg . Och då sticker det till i mig. För jag är en kvinna som föredrar böcker skrivna av kvinnor. Jag tycker helt enkelt de är bättre. Rent litterärt. Donna Tartt, Marisha Pessl, Tana French. Som om de får med allt det, som manliga författare får med, plus vackert studerade känslomässiga och psykologiska karaktärsskildringar. Vilket, alltså, de flesta manliga författare jag läst missar (Jonathan Safran Foer är exempel på undantag, han skriver jävligt bra). Men det är min åsikt. Ingen fakta på långt håll här, inte. Dock kan jag få lov att ha den åsikten som läsare, och författare. Liksom vad som inspirerar mig i mitt eget skriv. Men det är inte försvarbart om jag, dessutom, skulle vara universitetsföreläsare, och ensidigt välja ut kvinnliga författare bara för att jag har problem med de manliga. Som David Gilmour: ”I’m not interested in teaching books by women. Virginia Woolf is...

  = ett poäng ! Men det är sällsynt, myyycket sällsynt.

- check. Nu ska jag laga gulasch. Hej och hå!

Skriver sista sidan av manus till bok tre right this moment! ! Skrivbordet ser ut som faen. Jag såsar runt i morgonrock och raggsockor, kan inte lyssna för länge på något alls, och undrar om det här verkligen blir bra. Alltså, ett normaltillstånd. Med skissad deadline 1 december. Har jag själv bestämt. Heja mig.

... men just precis nu kommer jag inte på nåt endaste. Så jag slänger in några meningar från manuset jag skriver på, istället. Fullständigt råa och oredigerada och oantagna. Ta dem för vad de är. Men visst är det godis? Det här stället, ibland hela stan, blev för mycket att ta in. Farsan hade ju varit precis överallt. Hade hunnit det. Suttit på varje trottarkant eller stentrappa, somnat på varje parkbänk, i varje hörn. Göteborg hade varit farsans sovrum, vardagsrum och toalett. Vart Finn än såg, såg han honom. Ja. Så är det. Räven heter Finn, och hans farsa drack för mycket.

... tror jag, bestämt. Trots att bloggen sorterade det som skräppost. Jag ber i så fall om ursäkt! Frågan är kul. Jag besvarar den dock på svenska, då bloggen riktar sig till svenska läsare. Läser du detta kan du köra Google Translate och få det 90% korrekt. Frågan hamnade i kommentarsfältet till ett gammalt inlägg och löd: First of all I would like to say excellent blog! I had a quick question which I'd like to ask if you don't mind. I was curious to know how you center yourself and clear your mind prior to writing. I have had a tough time clearing my mind in getting my thoughts out. I truly do enjoy writing but it just seems like the first 10 to 15 minutes are generally wasted just trying to figure out how to begin. Any ideas or hints? Cheers! Kort översatt: hur fokuserar du dig själv och tömmer dina tankar inför skrivandet? Jag tycker om att skriva, men de första tio, femton minuterna är generellt bortkastade när jag funderar på hur jag ska börja. Min bästa skr...

Fågelbarn: Charlotte Qvandt Ann-Charlotte Carina Anita Söllwander Kaninhjärta: Petra Andan Sandra Lidström Alekzandra Ninni Anita Söllwander HÖR AV ER! info (at) christinljungqvist (punkt) se, med kontaktinformation och vilka namn jag ska dedikera böckerna till. Flera av er har inte lämnat någon mailadress, så jag har lite svårt att få tag i er.

... på bloggen: Hanna har fått en egen flik ! Visst är bilden läbbig? Riktigt så läbbig är inte Hanna. Men hon är, vad ska man säga? Intagande? Drabbande? Vacker och samtidigt mörk?

... är som följer: Fågelbarn Charlotte Qvandt Ann-Charlotte Carina Anita Söllwander Kaninhjärta: Petra Andan Sandra Lidström Alekzandra Ninni Anita Söllwander HÖR AV ER!  info at christinljungqvist punkt se, med kontaktinformation och vilka namn jag ska dedikera böckerna till. Flera av er har inte lämnat någon mailadress, så jag har lite svårt att få tag i er. Som synes har Anita haft en väldans tur! Grattis till er som blev lottade, och tack till alla er som visat intresse och velat vara med. Jag ska försöka ha fler utlottningar i framtiden, nu när det visade sig få så fint gehör. Håll utkik! Lappyssel! Fågelbarnsdragning! Ett urval på bara 4 stycken. Hade dessvärre inte fler exemplar att lotta ut! De lyckliga!  Kaninhjärtsdragning, och urval på 6 stycken. De lyckliga!

Av 154 personer som läste, var det cirka 36 personer som öppet reagerade på mitt inlägg om Augustprisets brister förra veckan. 1 var emot, 35 instämmande. På bloggen fick jag 3 kommentarer, här ett utdrag; Vi är många som delar din åsikt. För det är precis som du skriver, ungdomsboken blir fortfarande väldigt styvmoderligt behandlad i de stora tidningarna samt tv-programmen. Att Augustpriset inte har valt att dela upp barn- och ungdomskategorin är ett skämt (som jag också muttrade om i ett blogginlägg i samband med avslöjandet av de nominerade). På Facebook fick jag 31 reaktioner. Bland annat; Jag delar din uppfattning Christin. Så självklart egentligen. Vore spännande att få höra en motsatt åsikt också - hoppas du får igång debatten! och Tänkte precis samma sak när jag såg nomineringarna. Med ett växande cross over-segment vore det väl ännu mer naturligt att skilja ungdomslitteraturen från barnböckerna. och Det du säger är att just kategorin...

Lämna ljuset tänt, som jag brukar säga. Helst ett levande ljus, med riktig eld. Så de hittar er.