Christin Ljungqvist

... i år är att skriva. Kanske klart Vita Tiger, kanske nästan. Jag sitter i ett tyst rum med utsikt och hög himmel, och har just läst igenom de 257 redan skrivna sidorna. Och jag känner det som att den här världen är så verklig för mig. Den är så sann, så önskansvärd. Jag vill bo i den, leva i den, kämpa i den. Jag blir liksom uppfylld av texten, fast den är min egen, och väldigt lycklig. Därför är jag nöjd, oavsett vad förlaget säger och hur det blir nästa år. Boken blev som jag ville att den skulle bli och den är stark. För mig, som tvivlat mig igenom skrivet, är det en jäkligt fantastisk känsla att få känna. 20 sidor kvar att skriva om, the very end begins.

... har jag verkligen inte mycket att berätta. För jag gör ju inget, direkt. Jag bara sitter och trycker på tangenterna, sörplar kaffe, klurar i mitt inre. Och eftersom 2015 innehöll såna ofantliga mängder skrivtid har bloggen verkligen lidit torka. De flesta månader snittar på 15 inlägg, medan tidigare år har varit det gånger tre. Io Vi får hoppas att nästa år blir ett händelserikt år. Det känns så, faktiskt. Jag vet en grej som förhoppningsvis kommer hända som är jättejättestor, och jag lämnar dessutom in manus i början av året (jag vet, jag skjuter på det hela tiden, stackars förlag ...), vilket också kan bli stort. Dessutom tror jag att vi ska flytta. Vi försöker och försöker byta vår lya  mot ett radhus nånstans i Kungsbacka-trakten, men det står ganska still just nu. Folk fokuserar på jul och nyår, vilket är förståeligt. Så det lossnar nog fram i vår. Och så ska vi avyttra vårt sommarhus nere i söder och köpa nåt betydligt mindre och mer lättskött. Men först och främst ...

Govänner, det är dags!  Och jag är ledsen för tystnaden här mellan varven. Snart ska jag berätta varför.  Men till dess:  Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut?  Ja! Jag var i Mexiko med familjen, medverkade i Fantastisk Podd , gästade ett bokkollo, signade med en bokagentur, tog emot Göteborgs Stads Författarstipendium med mera! Genomdrev du någon stor förändring? Den genomdrevs egentligen redan hösten 2014, men fortskred vintern, våren och sommaren 2015, nämligen att jag slutade på mitt dagjobb på Akademibokhandeln för att skriva på heltid, baserat på två stipendier från Sveriges Författarfond samt stipendiet från Göteborgs Stad. En annan stor förändring var att jag började skriva utanför hemmet, jag som varit så väldigt sträng med tystnaden och isoleringen. Jag behövde energin från andra människor, dämpat sorl och hög stämning, och bästa stället för det var på Göteborgs Stadsbibliotek. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nej. Vil...