Christin Ljungqvist

Ska just koppla katterna och gå ut en sväng. De älskar att käka gräs (knäppskallar). Innan frukost fick jag skrivit allt det jag brottats så med där hemma, och nu står jag vid tröskeln till det nya, orörda. Äntligen ska jag bryta ny mark med bok två, äntligen skriver jag den . Hade jag kunnat stanna här i någon månad hade hela boken blivit klar i ett svep, det är ett som är säkert. Igår var vi en sväng i Laholm och hälsade på Diana och Stefan i bokhandeln. Det var där jag jobbade förra julen (och trivdes alldeles förträffligt, där är så mysigt!), och Diana väntar på ett recensionsex. av min bok, och det känns bara så fint, på något sätt. Att känna människor, att de är uppriktigt intresserade och stöttande. Vi pratade dessutom om att ordna en signeringskväll för mig fram i sommar och det pirrar ordentligt i magen. Det ser jag verkligen fram emot. Ikväll vankas middag ute, vi känner oss båda tillräckligt krya för det. Restaurang Sand i Båstad är min favorit, den ligger lago...

Idag är jag fuvk på ett sätt jag inte varit på länge. Rävsax. I. Halsen. Aj. Så jag tar tillvara på denna soliga dag; jag skriver. Till det behöver man inte prata eller se helt klart eller vara feberfri. Yes.

... att Kent inte hann släppa den här låten innan jag skrev Kaninhjärta . Jag kan se flickorna för mitt inre nu, Mary drar med Anne ut genom dörren, de klättrar upp på Skansberget; panorama över Göteborg. De tittar på varandra och Mary skrattar och Anne ler, och sedan håller de hand och ropar ut över taken, under den blå sommarhimlen, till alla måsar som flyger där.

" Nu har vi fått recension från Bibliotekstjänst, som gör en katalog med recensioner som biblioteken gör sina inköp ifrån. Läs och njut!" Mail från Ada, och hade hon inte skrivit det där sista hade jag nog fortfarande inte vågat läsa. Å andra sidan skulle hon inte skicka sågningar till mig. Så jag läste, och recensionen var jättefin! Verkligen jättejättefin! Det märks att Emelie Ljungberg på Bibliotekstjänst har läst och förstått. Däremot känner jag inte den där stora glädjen och lyckan än, jag väntar på de avgörande recensionerna. De som kanske poppar upp på bokbloggar och i tidningar och tv, och som kan förändra allt. Så jag vågar inte riktigt ropa "JAAAA!" än. Jag säger det mer i vanlig samtalston; "ja". För jag är glad, det är jag, lättad . Och stolt över mitt verk. " Christin Ljungqvists debut är lika stark som symbiosen mellan Mary och Anne. Hennes drömska och associativa berättarspråk utgör en perfekt kontrast ti...

Nu drar boken, kan jag säga. Den drar så mycket att min hjärna vill sålla bort allt "onödigt", som brödjobb, vänner, familj, telefonsamtal, nyttig mat, träning, sömn. Däremot vill den inte sålla bort Game of Thrones,  jag antar att den suktar efter inspiration. Boken i fråga är nummer två, så klart. Jag har ju redan försökt med den ett par gånger men insett (och fått förstå) att jag skulle vila. Nu har jag tydligen vilat klart. Det är dock av yttersta vikt att jag inte klämmer ur mig kapitel utan låter manuset växa fram. Jag hade velat vara ledig (fri att skriva) i typ tre månader med start efter påsk. Det var så Kaninhjärta kom till; under ett par månader av brödjobbslöshet. Inte ett dugg hållbart, jag vet, och ändå ett faktum; jag skriver mitt bästa under en längre period av "frihet" ("under ansvar"). Mina tankar blir annars till smågrus av alla vardagsproblem och gnällkunder och tider att passa. Hm. Hmmm. What to do?

"Kan jag ringa dig senare i veckan så kan vi stämma av diverse marknadsföring, releasefest och så att jag kan briefa dig lite om vad som händer? Onsdag eller torsdag?" Det är både roligt och oroligt, jobbet som författare, men sådant här i mailen är förjäkla roligt. PIRR i magen, JÄTTEPIRR. Jag föreslog onsdag. Japp. I did.   

Nej, nu måste jag sluta googla mig själv. I vart fall efter släppdagen. Då lär jag få läsa både trevligt och otrevligt och det otrevliga fastnar som tuggummi i håret ... ... men det här var ju roligt; Kaninhjärta ligger på 131 plats på Mest bokade kommande böcker , en lista Aftonbladet sammanställt i samarbete med cdon.com. Vilket ju inte är något att hurra för, kanske, men ändå befinner den sig på mitten av sidan 3 av 5 sidor. Alltså någonstans på mitten i största allmänhet. (yes, tänker hon, i landet Lagom)

Det verkar inte vara så många som är sugna på att lämna kommentarer (jag vet, jag är själv sällan sugen), så jag kör en copycat på Amanda och lägger till en Gilla-knapp på mina inlägg. Då kan man säga vad man tycker. Så länge man tycker om, i vart fall. Kram och hej! Kompisband?

Nu har jag varit ensam i tre dagar. Det går ganska bra. Om man bortser från den där ihåliga känslan i magen, jag menar, jag skrattar ju och är glad, och livet känns topp (om man även bortser från deklarationen, som kom igår, och som vill att jag ska fylla i någon nedrans blankett nu när jag är egenföretagare och som Kristoffer bara måste hjälpa mig med ...). Efter jobbet hade jag stämt träff med Denise (äntligen! En människa!) och ikväll kommer fortsättningen på Game of Thrones på kanal ett (jag har dock redan sett första säsongen, men friskar upp minnet nu när andra säsongen snart har premiär). Jag har dessutom köpt en ny vit kudde till soffan: (den understa) ... och jag har hämtat ut cykeln från butiken, nyslangad och klar (cykla till jobbet imorgon, kanske?). Jag dammsög häromdagen och diskade igår och rensade kattoan. Jag ger Ebba och Kasper mat och kärlek, trots att jag är svältfödd på det själv (är det så att vara förälder?). Men. Det går inte att blunda...

Inför nästa bok behöver jag göra lite brevbärar-research. Så jobbar någon av er som brevbärare, eller känner någon som gör, kan ni inte kontakta mig då på info at christinljungqvist.se? Mina frågor är ganska enkla och handlar mest om hur schemaläggningen ser ut, hur dagarna börjar och slutar, och kanske en anekdot eller två. Jag har själv extrajobbat som brevbärare och vet i regel hur det går till men jag behöver absolut mer kött på benen! Tack på förhand.

När jag läste inlägget på Debutantbloggen drabbades jag av hybris och tänkte "men detta behöver man inte fråga förlagen, detta kan man ju fråga mig!". Jag kan i princip svara på varje fråga, so, here it goes: Frågor och svar om manus och förlag Var hittar man olika förlag att skicka in sitt manus till? Svensk Bokhandels kataloger! Eller så går man nogsamt igenom Svenska ISBN-centralens länklista över samtliga förlag i Sverige , vilket inkluderar små personliga advokatförlag, men där man även hittar mitt förlag och Amanda Hellbergs! Hur vet man vilket av alla förlag man ska skicka till? Det står att läsa om på deras hemsidor. Man får inte slarva med sin research om man är seriös med att bli författare, och där ingår att veta vilka förlag som ger ut exempelvis barnlitt eller scifi. Hur många förlag ska man skicka till? Helt upp till dig som författare. Men ett har jag lärt mig; var ingen mes. Sätt press på förlagen. Skicka till flera samtidigt och var öppen med det. F...

Jag har blivit kräsen när det gäller böcker. Dash och Lilys utmaningsbok , jätterar, men är jag road? Nej. Vi måste prata om Kevin , tråkig. Bara någon att straffa , också tråkig. Vad är det för fel på mig? Jag längtar efter Tana French. Eller Donna Tartt. Den sistnämnda lär jag få vänta på i evigheter, men Tana skriver tydligen nytt. Dock ingenting som kommit ut ens på engelska, så ... jag får längta ett tag till. Inte heller Marisha Pessl har lämnat ifrån sig något på flera år. De jag gillar att läsa är alltså kvinnor och långsamma, och deras böcker brukar nosa på femhundrasidors-strecket och vara oerhört välskrivna. Exempelvis skulle jag aldrig ens fundera på att läsa någonting från Piratförlaget (förutom Sara Lövestam och Christoffer Carlsson), just för att det mest handlar om underhållningslitt från dem, och kanske är det så att jag har lärt mig att genomskåda en del när jag själv skriver (som välsminkade, men ändå, plattityder, klichéer och dåligt gömda röda trådar), och t...

This just in från förlaget: 3 april: Kaninhjärta  anländer från tryckeriet. 4 - 5 april: Kaninhjärta skickas till mig per post (!!!). Veckan efter påsk: Kaninhjärta släpps till bokhandlarna. 23 april: recensionsdag. Det är snart! Hur svårt som helst att begripa, faktiskt... Boken går att bevaka på ställen som adlibris.se och bokus.se , men den går inte att boka än, tyvärr. Och spanar ni efter den i bokhandlarna någon gång efter påsk så ser den ju ut såhär: 

Hemmadag idag, tackgodegud! Igår var en skitdag i dess rätta bemärkelse och det hade med jobbet att göra. De flesta dagar där är skit med olika mått men igår slår alla rekord. Det var som en fars! En allvarlig fars! Ja ... suck. Idag ska jag inte skriva. Det är min nya grej, ser ni; jag skriver inte . Det bor nämligen en stress i varje slags prestation och nu när jag väl lyckats bli antagen och snart utgiven måste jag tillåta mig själv att vila i detta, att ta åt mig av detta. Inte för att bok nummer två fattas mig, den fortsätter spinna i mitt huvud (jag har hela synopset klart och ska bara göra en fånigt liten research), men det jag gör istället för att sitta ner och skriva den är att kludda små lappar och föra anteckningar i min moleskine, och sluta där. Låta det vara där. Och öva på att bara sitta ner i soffa om kvällarna eller se solen gå ner igen eller upptäcka saker, som hur baken på en buss verkligen ser ut. För det är så djupt mitt skrivmönster går i mina vardagsvanor; jag s...

På begäran! Hur fick du idén till Kaninhjärta ? Det var Kevin Frato som först fick mig att inse att jag möjligen inte skrev mitt bästa när jag kämpade med den första seriösa manusidén (Tre prinsessor/Duett/Död mans grepp, för er som håller koll). Inte så att han personligen sa det till mig, utan att han gjorde mig uppmärksam på det i ett blogginlägg på Debutantbloggen, och jag, som verkligen hade fastnat i en manushärva, tog åt mig. Att skriva sitt bästa var någonting annat än det jag höll på med, det var jag absolut säker på, och jag blev sugen på att pröva vad jag gick för, pröva att släppa alla planer och skapa det som magen ville. Så, trots att det skulle innebära att slutligen ge upp och påbörja någonting nytt, var det lättnad snarare än separationsångest jag kände. Som ett slags sista försök innan jag gav upp författardrömmen (eller åtminstone lade den på hyllan/i lådan/längst bak i datorn) skissade jag på nya idéer. Tanken på ett par tvi...

Det är jätteroligt att följa din resa! Om du har lust/tid så vill jag gärna veta MERA. Hur fick du idén till just Kaninhjärta, hur lång tid tog den att skriva, hur hittade du ditt förlag? Ja, du vet... allt. :) I all hast (på väg till brödjobbet ...) vill jag tacka för förfrågan, och tipsa om bloggens finurliga etikettfunktion till höger. Där kan du bland annat klicka på  Kaninhjärta och få upp alla inlägg som handlar om skrivandet av boken, från dess att jag inte hade något förlag alls, tills nu, även hur jag blev antagen och när jag åkte till Stockholm och skrev kontrakt och allt det där (etikett: förlag ) Från bloggens början (nu kan du använda mitt arkiv) står att läsa om mitt skrivande i stort och vad jag sysslat med, åtminstone sedan två år tillbaka. Hur jag fick idén till Kaninhjärta , hur lång tid den tog att skriva, det kan jag svara på i ett längre inlägg. Dock vid annat tillfälle - nu måste jag rusa! :) Ha en god dag!

Det tisslas och tasslas om recensionsex, releasefest, scenframträdanden på bokmässan, sådant där fantastiskt. Svaga darrningar som förannonserar ett jordskred. Snart brakar det loss. Det är tokigt, detta. Mitt söta förlag!

Just nu är jag ganska tom i bollen, som jag kan tänka mig att havande kvinnor är någon vecka innan nedkomsten, liksom luddig, och jag kan inte tänka på så mycket annat än boken, och jag kollar mailen/bloggen/mobilen stup i kvarten. Och jag undrar, och jag tänker, och det pirrar, och det isar, och sedan rasar vardagen över mig, och jag jobbar och städar och ringer familj och vänner, och glömmer korta stunder för att sedan påminnas, och då suger det så hårt i magen att golvet gungar till. Idag, direkt efter jobbet, direkt efter middagen, satte jag mig med slutkorren (what?!) och nu är jag klar. Om Ada är nöjd och inte återkommer med något frågetecken var det här alltså det sista jag gjorde med manuset innan det blir bok, innan det tas ur händerna på mig, stoppas in i en magisk maskin och kommer ut på andra sidan, påklädd och klar, i ett visst antal tusen kopior. Underlig känsla. Jag lever ju så klart också, bortanför mina tankar rör jag mig på bästa vänners superroliga...

... ligger uppe på förlagets hemsida nu. Det är på något sätt skrämmande att se sig själv genom en proffsfotografs lins. Ola lyckades få fram sidor hos mig som jag inte visste att jag hade, som denna; jag ser ut som ett djur, eller något annat vilt ... Som alltid hittar ni min förlagssida här .

Det går undan nu, ska jag säga er. Hade ett långt, långt samtal (och väldans kämpigt) med redaktörAda om manuskorret idag, olika korrigeringar vi ska komma överens om, hennes tycke, mitt tycke, korrläsarens tycke, bit för bit och sida för sida, och det var grymt tröttande. Vi kom till sida 100 av 275 och ska fortsätta till helgen, i morgon kommer jag förmodligen inte hinna. Ska ju ta med mig mamma till mediet Inger Erlandsson. Tänkte ta den här kvällen till att grunna på lite frågor att ställa, sådana som poppar upp ibland. Skulle också vilja höra om mormor har någonting specifikt att säga eller varna mig för. Det ska i vilket fall bli härligt att åka dit ut och träffa henne, jag mår alltid så bra efteråt. Nu: kaffe.