Christin Ljungqvist

Hanna är mitt hjärtebarn, min finfina protagonist. Hon har en skata tatuerad på höger underarm som ett slags protest mot sin mamma, och även sin pappa, hon gick dit tinklarna visade henne när hon var barn, hon samlar på saker, även dem som inte riktigt är hennes, hon har alltid varit lång för sin ålder. Hennes hår är svart som olja, hon är så blek att hon ser blå ut, särskilt under ögonen. Jag tycker om att vara i hennes närhet, hon sprider en känsla av hopp som om allt är möjligt, jag förtjusas av henne utan att hon gör någonting, bara sitter bredvid och tittar på mig och kanske pratar om vad hon såg igår, eller vad hon läste. Hon är lång men också stor på något vis, utan att bli tjock, det kommer omhuldande värme från henne och hon är lugn även när det är svårt. Så ler hon, det är då det blir uppenbart; allt det där hon aldrig säger men som jag känner av ändå, tassande, tysta ord över min hud. Hennes blåögon djupnar tills de saknar botten och en evighet öppnar upp sig, mörk och vikt

När nätet inte kan ge mig svar blir jag upprörd. Jag letar värre och värre, jag letar tills fingertopparna blir röda, för det måste ju finnas online, alltsammans, vad det än gäller. Eller hur? Särskilt någon så stor som Marisha Pessl, men människan tycks knappt ha en hemsida att tala om, eller en blogg. Så upprörande ! :) Förmodligen är det så att hon inte behöver lägga upp någonting alls på nätet för att sälja mer, det händer redan för henne. Hur som, anledningen till att jag letar efter henne, jagar henne, är att jag sedan länge har läst ut hennes debutroman (jag har nog läst den många fler än en gång) och undrar när nästa kommer, vad det är för bok, vad den handlar om, och så vidare. Efter idogt sökande fann jag det här . Romanen hon jobbar på nu kallas Night Film . Den väntas bli klar inom flera år, så ospecificerat som det bara går. På wiki  påstås maj 2012. Stämmer detta, kan man undra? Samma sak verkar gälla för fröken Tartt; hon tar god tid på sig. Enligt den här blog

Tänkte malla mig lite; det mest sökta ordet för att komma till min hemsida är mmmoooooiiiii! Åh, så gott det kändes. Nu ska jag ta ett bad. Sen ska jag kolla Breaking News . Sen ska jag kolla Criminal Minds . Ni ser, det är precis vad min hjärna pallar med idag. Natti natt.

Det finns självdisciplin, så finns det besatthet, där jag måste vara disciplinerad åt andra hållet och hindra mig själv från att skriva . Jag lovar, ni som är gröna, ni kommer dit också. En dag kommer ni känna att fan, vad jag skriver, jag skriver ju så mycket att jag glömmer de där mysiga stunderna i soffan med älsklingen eller de där höstpromenaderna jag skulle ta eller, eller, eller... Dessutom finns det ingenting jag borde skriva i nuläget, inte innan förlaget/förlagen bestämt sig. Det skulle bara röra till det. Nej, istället för att rota (alltför mycket) bland manusen och ordna dem i nya led ( Kaninhjärtat först, Vildhundarnas skog andren, Fågelleken tredjen?) skriver jag mina tankar på små lappar. Mina fiiina små lappar.

... i mängder. Så är läget. Ska snart sova och hoppas då att tankarna tystnar för nedrans, vad de går i spinn just nu.

... och ibland är den liten. Blommorna fröknarna Bokhora håller i sina händer var samma blommor som jag satt en dryg meter ifrån inne i det kubliknande rummet för vårt förlagsmöte. Blommorna stod och sög vatten i en spann, bredvid presenten som Maria Montazami skulle få. Maria Montazami befinner sig för det andra i just det där rummet, på bilden längst ner. Världen är så stor, så stor, och ibland är den liten.

Vi ses på andra sidan, vänner.

snygga, litterära skor höstiga tajts en helt ny outfit frisörbesök Moleskine och penna pitch Check! Check! Check! Check! Pitchen är inte lika utförlig som den jag kämpade med inför  Kulturnatta  förra året. Den är i mitt huvud och i mitt hjärta, jag bär berättelsen med mig och jag tror mig veta varför den förtjänar att bli böcker. Vi får hoppas att det räcker så. Vet verkligen inte vad jag har att förvänta i morgon. Det kanske bara blir ett hej, som sagt. Nu ska jag spela lite datorspel, sedan köpa en gottepåse och se någon film med Kristoffer. God fredag.

Var med mig och räkna ner! Nu är det 1 dag kvar till Bokmässan och förlagsmötet, och såhär är det med: humöret: det är väl skapligt. Men grannen ska dö... sömnen: ... för hon verkar bortrest över helgen, vilket betyder väckning klockan sju lördag och söndag. Överväger starkt att ringa hyresvärden och se vad vi kan göra, alternativt att ringa grannen, leta upp hennes nummer, kolla om hon har någon när och kär i stan med tillgång till lägenheten som bara kan DRA UR PLUGGEN på den där jävla klockradion. maten: det återstår att se. Kanske lite makrill på mackan? Eller kokt ägg? motionen: fortfarande träningsvärk. Annars är jag bra sugen på att träna morgonyoga. skrivet: pillade faktiskt lite igår. Fick ett par stark meningar som skulle rakt in i det jag förut tvivlade på med Hannas kapitel. Med andra ord bör jag nog spara deras ryggrad men hitta tonen. tankarna: nu är jag all Bokmässan. Tänker, planerar. Det KÄNNS att stan är full av författare från Sverige och världen, helt pl

Var med mig och räkna ner! Nu är det 2 dagar kvar till Bokmässan och förlagsmötet, och såhär är det med: humöret: det har gungat idag, och det beror inte på Bokmässan och vad som stundar utan brödjobbet. Jag menar inte att gnälla, läget är som det är, men kom igen... sömnen: blev väckt av grannens larm kvart över sju. Tydligen är hon bortrest, larmet fortsatte i två timmar, och tydligen är hon också svårväckt för som det lät. Jag har lämnat en lapp i hennes brevinkast, oss grannar emellan. maten: varit på middag hos svärmor i kväll, tagliatelle och chorizo i tomatsås, basilika på toppen, äppelflätor till dessert, och till lunch åt jag kvarbliven thaimat. Det har varit en fin dag. motionen: vilar idag, kroppen värker av yogan igår. skrivet: inget, nada, näpp. tankarna: nu börjar det kila i huvudet och resten av kroppen. I morgon ska jag till frissan. Sedan ska jag kolla kläder, hem och städa, förbereda pitchen. Blir en kort en, just in case, som ett slags sammanfattning av

Var med mig och räkna ner! Nu är det 3 dagar kvar till Bokmässan och förlagsmötet, och såhär är det med: humöret: på topp denna dag! Tror det är poweryogan som gör't! sömnen: bara bra, tack. maten: igår vart det thaimat, idag blire lax! motionen: på topp! skrivet: jag har lust, men inte tid. tankarna: fram och tillbaka. Jag är en liten velkärring.

Var med mig och räkna ner! Nu är det 4 dagar kvar till Bokmässan och förlagsmötet, och såhär är det med: humöret: jag är mordisk idag. Förstår inte varför. Och än mer intressant är att människor då tycks dras till mig. Det fanns flera lediga säten på spårvagnen i morse, givetvis skulle tanten sätta sig på mina väskor, jag, som helst av allt (om jag får önska) vill sitta ensam, och så har dagen fortsatt, på mig bara, heja heja! Grrr...  sömnen: jag sov, tack och lov, under ett täcke och en filt och med ett långärmad nattlinne.  maten: det blev visst lite kakor igår, och idag lär det bli thaimat. Räknas det som slarv?  motionen: ska nu träna pilates. Magen ska bli platt och fin!  skrivet: jo, det...  tankarna: eftersom jag inte har tid eller ork till att skriva dessa brödjobbsdagar, har jag istället tid till att känna in mer för manuset vilket är bra . Så, bland mina tankar finns de på manuset, de växer i antal, så finns lite jobbångest också, funderingar på drömjobbet på bok

Jag skulle börjat redan igår! Med detta... så vi låtsas att det är måndag och att jag skriver: Var med mig och räkna ner! Nu är det 5 dagar kvar till Bokmässan och förlagsmötet, och såhär är det med: humöret: igår var jag skapligt irriterad, som ni märkte... sömnen: ... för att jag inte fick sova... maten: ... men jag äter ordentligt, det gör jag. motionen: Jag tränade morgonyoga igår, gott! skrivet: nja. tankarna: jag tänker förvånansvärt lite på förlagsmötet och Bokmässan. Tur är nog det. känslorna: varit låg det senaste. Behöver, i sanningens namn, SEMESTER. Sol. Bad. Sand. Någon annan som lagar min mat och bäddar min säng. En hög goda böcker. NU.

Nu ska vi ha en liten omröstning; jag ska köpa ett par nya pjuck (mycket självboost nu, märker ni det?) och har hittat två som jag gillar. Men jag kan inte välja, så ni ska hjälpa mig och det är mycket, mycket viktigt. Skriv i kommentarerna en etta för sko nummer ett, en tvåa för sko nummer två, rösta på den ni tycker är snyggast! Vad tror ni, tror ni den där kanten på ettan går att fälla upp så det blir lite mer boots av dem? 1 2

Funderar på att läsa Jonathan Strange & Mr Norrell , borde jag det? Jag är sjukt sugen och samtidigt rädd för de där fruktade fotnoterna.

... är min plan B. Om förlaget tackar nej ska jag låta Ann få fria händer och verkligen sträcka till första manus, på med hårdhandskarna, fram med motorsågen och så vidare. Jag ger mitt manus en sista chans. Om inget förlag nappar då tänker jag gå upp till heltid på brödjobbet och spara till bröllop och hus. Då blir det mina drömmar istället, och kanske en dag, långt fram från denna, att jag dammar av mina gamla pappershögar och tar mig en funderare. Orkar jag en vända till? Man måste inte bara gilla sitt eget sällskap om man vill bli författare, man måste också vara smått galen, eller?

Jag vill tacka er som lämnar peppande kommentarer, ni gör mig glad. Tack.

Jag drack kaffe igår, och jävlar, vad det skärper hjärnan! Plötsligt hade jag energi till att skriva! Förmodligen ingen hållbar lösning i längden, men ibland, och faktiskt idag, igen, tänker jag dricka kaffe och köra. Så... Vaaar... ... eeee... ... kaffet? Kristoffer?

... och slarvet med att fotografera. Men vi har ingen bra kamera, den vi har dör hela tiden och tar halvsuddiga kort. Vi är inte särskilt prylgalna, bortsett från våra datorer. Se bara på min mobiltelefon vars skärm är sprucken och högtalaren skorrar. Hur som, det blev inga kort från ikväll tyvärr, men tisdagsmys; syster och hennes familj kom på middag och det var mycket, mycket mysigt. Hela lägenheten fylldes med rop och skratt och barnfotsstamp, katterna var alldeles skärrade, och nu kan jag sitta här med kärleksvärme i magen och sniffa på den kvardröjande doften av Kristoffers Wallenbergare, och min egen brunsås, den jag fasen lyckades med utan recept från scratch, gjord helt på magkänsla. I övrigt har det varit fattigt i den här skrivlyan ett tag nu. Så jag unnade mig en fin ring som ett slags egoboost. Den syns lite otydligt men är i form av en rosett. Tydligen behöver jag också klippa mig. Det blir nästa unning, det.

Är det höst nu? Jag tycker det är det. Höstbörjan. Trädens toppigaste löv har börjat rosta, det luktar mylla ute, det regnar, blir bitigare i vinden. Om varma dagar kommer är de bara för en dag, sedan blir det kallt och vått igen. Så jag tycker det är höst. Bokmässan kommer ju snart till stan och allt blir sådär härligt pappigt! Här kommer höstens första mysbild: